FAQ

Varför funkar inte FEK-länkarna?

Vad är Skolmarknad?

Vad är en blogg respektive en moblog?

Vad är skolrelaterad marknadsföring (SRM)?

Är SRM en form av Cause (Related) Marketing eller Social Marketing?

Innebär SRM ett icke vinstdrivande (non-profit) företagande?

Finns det bra, aktuell litteratur om skolor och marknadsföring?

 


Har du en fråga som inte besvaras här? Skicka den till kontakt@skolmarknad.info

 

 


 

Varför funkar inte FEK-länkarna?

Skolmarknad.info startades av Richard Gatarski i januari 2004, då forskare på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet (FEK). Hösten 2008 bytte FEK webbpubliceringssystem. I den vevan tog dom bort i princip allt det forskningsmaterial som Skolmarknad.info länkar till hos dom. Så kan det gå på ett Universitet, trist men sant. Men du kan hitta arkiverade versioner av hans akademiska sidor.

 


 

Vad är Skolmarknad?

Den korta versionen: en blogg-baserad utsiktspunkt om skolrelaterad marknadsföring (SRM). Den längre versionen: om skolmarknad, dess bakgrund och författare.

 


 

Vad är en blogg respektive en moblog?

Sen jag startade Skolmarknad.info har bloggandet fullständigt exploderat. Idag (2005-08-26) finns det massor av bloggare och beskrivningar av hur det hela går till. Fortfarande är det så att frontlinjen finns bäst beskriven på engelska, men svenska översättningar blir allt vanligare. Mer allmänt om blogging (vad det är, definitioner, starthjälp, lista över blogghotell etc.) hittar du till exempel på Börja Blogga. Annars kan du söka i din vanliga sökmotor och lägga till ordet ”blogg” (svenskt) eller ”blog” (engelskt).

Moblog står för ”mobile log”, typiskt byggd genom inlägg från mobiltelefoner och då ofta med bild. Se vidare ”First International Moblogging Conference”.

Bloggar används allt mer av/om skolor, se tex Kollegiets information om Bloggar i Skolan, William Richardsons förklaring av teknologin i ett skolperspektiv, eller följ hans Weblogg-ed.com

 


 

Vad är Skolrelaterad marknadsföring?

Skolrelaterad marknadsföring (SRM) är marknadsföring som är relaterad till skolanoika sätt. Den definitionen blir mer begriplig när vi reder ut dom begrepp som den bygger på.

Skolan begränsas här till alla grund- och gymnasieskolor i det svenska utbildningssystemet. Avgränsningen inkluderar alltså både skolor i offentlig (kommunal) och privat (friskola) regi. Utöver dessa typer av skolor finns det högskolor och offentliga vuxenutbildningar samt en hel uppsjö av kommersiella skolor och utbildningsorganisationer. Även om SRM är intressant för de senare formerna av utbildningsinstanser så har jag valt att tills vidare fokusera Skolmarknad till de mer grundläggande formerna av utbildning och deras specifika utmaningar.

Marknadsföring är inte samma sak som reklam. Det finns många idéer om vad marknadsföring är. En vanlig (lekmanna)uppfattning är att marknadsföring enbart betyder reklam och försäljning. Men vi som professionellt arbetar med, och forskar om, marknadsföring vet att reklam är bara en (liten) del av marknadsföringen. Många kommersiella företag bedriver faktiskt sin verksamhet helt utan att använda reklam.

Begreppets betydelse har ändrats över tiden och beror dessutom på sammanhanget. En definition av marknadsföring erbjuder Feurst (2002) i boken Praktisk Marknadsföring: ”att bygga upp, underhålla och fördjupa långsiktiga och förtroendefulla relationer med de rätta kunderna”. Det synsättet speglar det som kallas den Nordiska marknadsföringsskolan, i vilken relationer och nätverk sätts i centrum. Andreasen och Kotler (2003) säger i boken Strategic Marketing for Non-profit Organizations att ”Marknadsföring [marketing management] är processen för att planera och genomföra aktiviteter som är formade för att påverka beteendet hos målgrupper genom att skapa and underhålla nyttiga utbyten i syfte att tillfredsställa individuella och organisatoriska mål [min översättning]”. Tillsammans fångar dessa båda definitioner några av de centrala bitarna i modern marknadsföring.

Marknadsföring handlar alltså om nyttiga utbyten, relationer, planering, genomförande och kundtillfredsställelse. Vidare är marknadsföring mer av en process än en enskild aktivitet. Samtidigt erkänner vi villigt att marknadsföring handlar till stor del om att ändra beteenden. Precis samma typ av uppgift som varenda skola dagligen kämpar med.

Är relaterad speglar framförallt det faktum att varje svensk skola numera befinner sig i en marknadsliknande situation. Det råder mer eller mindre konkurrens om framförallt elever, personal, resurser och uppmärksamhet. Redan 1998 nämnde Skolverket i en rapport att marknadsföring var ett nytt arbetsområde för skolans personal. Numera förekommer begreppet ofta i skolrelaterade utredningar från såväl offentliga som privata organisationer. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att marknadsföring som praktik och teori har vuxit fram i en kommersiell miljö som på många sätt skiljer sig från skolans situation. Marknadsföringens begrepp, teorier och synsätt måste därför relateras till, och utvecklas för. skolans situation.

Flera vetenskapliga studier visar att många i skolvärlden (tex skolledare, pedagoger, elever, föräldrar och politiker) inte uppskattar marknadsföring i skolsammanhang. Samma uppfattning gäller många av näringslivets termer, framförallt begreppet kund. Tills vidare kan vi kanske lösa den knuten genom att ta stöd i forskning som visar att orsaken till den negativa inställningen ofta beror på missuppfattningar om vad marknadsföring och dess terminologi innebär.

På olika sätt fångar att tillämpningen av SRM skiljer sig beroende på sammanhanget. För att lösa vissa av skolans problem kan kunskaper om marknadsföring vara värdefulla. Den situation som typiskt nämns är den när elevflykt och dåliga rykten motiverar marknadsföringsåtgärder. En, ofta akut, akut åtgärd som allt fler skolor verkar ta till är just reklam i olika former för att locka nya elever. En mer planerad strategi, som många skolor tillämpar, är att identifiera, namnge och genomföra bra saker som elever och föräldrar uppskattar. Samtidigt ser skolan till att informera andra intressenter om åtgärderna. Det sker genom kontakter med massmedia (PR), dialoger med kommunala administratörer (RM) och nyhetsbrev till lokala företagare (DR). På så sätt behåller skolan sina elever och lägger grunden för framtida rekryteringar.

Ett annat sammanhang gäller när näringslivet och offentliga verksamheter marknadsför sig till skolor. Det kan gälla allt från företag som ser skolor som en marknad för sina produkter till organisationer som vill bygga varumärken eller lägga grunden för framtida beteende hos skolans elever. Trots allt är det så att den dominerande delen av skolans läromedel och utrustning kommer från kommersiella företag. I dagens decentraliserade skolsystem med elevinflytande är det en alltmer komplex uppgift för företag att hantera skolmarknaden. Skolan är heller inte ovan vid att företag vill in med sina budskap inom skolans väggar. Samtidigt verkar det som att många skolor inte alltid reflekterar över vem som får komma in och varför. Här gäller det för skolan att förstå marknadsförarens strategier för att bli en fullgod medspelare.

Vi kan också lägga ett samhällsperspektiv på det hela och relatera till något mycket aktuellt inom marknadsföringsområdet – upplevelsekonsumtion. Allt fler kommersiella företag försöker öka värdet i sina erbjudanden genom att på olika sätt skapa upplevelser för sina kunder. Lyckade exempel dokumenteras av forskare och läggs till den redan digra marknadsföringskunskapen. Hur skall nu samhället, skolan och den individuella eleven hantera upplevelseaspekten? Kanske kan skolan dra någon nytta av den typen av marknadsföringskunskap?

 


 

Är SRM en form av Cause (Related) Marketing eller Social Marketing?

Skolrelaterad marknadsföring (SRM) är inte direkt en form av Cause Marketing (CM) eller Social Marketing (SM) Det finns massor av sätt att definiera olika typer av områden som marknadsföring tillämpas på. Beskrivningar av CM och SM brukar trycka på den ”sociala” (eller samhälleliga) aspekten. Naturligtvis kan man lägga ett socialt perspektiv på skolan, precis som på vilket företagande som helst. SRM tar i stället fasta på nyttiga utbyten – under antagandet att alla nyttiga utbyten är samhälleligt viktiga. Med andra ord antar SRM inte att kommersiellt företagande per definition skulle innebära icke-social verksamhet. Samtidigt är SRM öppet för att till exempel skolor kan missbruka ett samhällsansvar genom att genomföra onyttiga marknadsföringsåtgärder.

 


 

Innebär SRM ett icke vinstdrivande (non-profit) företagande?

Nej, SRM innebär såväl vinstdrivande som ickevinstdrivande företagande. Vinst är ett komplicerat begrepp, som dessutom likt ”marknadsföring” kan förstås på olika sätt. SRM är öppen för olika drivkrafter för skolföretag (inklusive de med kommunala huvudmän). Samtidigt erkänner området att rent kommersiella och mer renodliat vinstdrivna affärsverksamheter är relaterade till skolan. Till exempel börsnoterade företag som leverar produkter till skolor. Naturligtvis finns det också icke-vinstrivna företag som är relaterade till skolan.

 


 

Finns det bra aktuell litteratur om skolor och marknadsföring?

Jag hoppas det, men känner inte till någon vägledande litteratur. Det finns ju en hel del artiklar från massmedia och publikationer från olika aktörer (tex fackförbund) om att skolor marknadsför sig och att företag av alla möjliga slag marknadsför sig i skolor. Men jag antar att frågan handlar om hur dom gör och hur man bör göra.

Det är många som frågar, dels studenter men även folk från skolor, näringsliv och andra organisationer. Runt 2005 var jag av ekonomiska tvungen att lägga forskningsambitionen på is och dra ner på min bevakning av skolområdet. Vid det tillfället var det dock ont om litteratur. Det jag hade hittat tipsade jag om här på Skolmarknad under Böcker och Forskning. Sedan dess (och tom 2007) har jag vare sig hört talas om, än mindre läst, några alster som på allvar tar upp området.

Runt ett 10-tal studentgrupper och några forskare har under de senare åren frågat mig om litteraturtips. Varje gång har jag bett om att få ta del av deras uppsatser. Tyvärr har ingen hört av sig.

 


Uppdaterad den 9 januari 2008

Lämna ett svar