Skolan Som Produkt:
om 2003 års kandidattema på Marknadsakademien
förordet (pdf) (kommer inom väldigt kort)

En kort förklaring av bakgrunden till projektet, hur studierna bedrivits och några egna reflektioner..

Richard Gatarski

Mehrnaz Ensafmanesh

Datornät som faktor vid val av skola:
en studie av Täbys utbildningsnät
uppsatsen (pdf)

Mehrnaz och Erik fann bland annat att kännedomen om Täbys Utbildningsnät (TUnet) bland femteklassare och deras föräldrar var låg. Därför menar författarna att det datornätet i dagsläget inte kan användas som ett attribut för att locka elever till kommunens skolor. Samtidigt visar de utifrån teoretiska resonemang hur TUnet skulle kunna bli en avgörande faktor vid ett val mellan två likvärdiga skolor.

Erik Magnuson

Niklas Melin

Niondeklassares beslutprocess vid val av gymnasieskola:
en kvantitativ studie i Tensta Gymnasiums upptagningsområde
uppsatsen (pdf)

Niklas och Rickard fann bland annat att det är framförallt tjejer, elever med invandrarbakgrund och elever som vill läsa naturvetenskaplig inriktning som är positiva till Tensta Gymnasium. Bland de främsta orsakerna till ointresse av Tensta gymnasium finns att skolan inte har rätt program, ett dåligt rykte och att eleverna inte gillar Tensta som plats

Rickard Svensson

David Ingnäs

Stannar skolor i växten?:
en studie av stoppfaktorer i EU-programmet Växkraft Mål 3
uppsatsen (pdf)

Efter att ha intervjuat sju kommunala skolor som fått bidrag för steg 1 i programmet fann David och Joanna en teoretisk mättnad i sin empiri. Efter en metod inspirerad av Grundad Teori var de ute efter att få svar på frågan varför dessa skolor, och många andra, inte går vidare till steg 2. De fann sju faktorer som kan förklara orsakerna. Deras analys visar att skolor är dåligt pålästa, tycker att redovisningen är krävande, är projektovana samt att de anser att de lider av tidsbrist. Två kategorier är ESF-rådet ansvariga, eftersom de under perioder haft behandlingsstopp och det kan finnas ett inbyggt hinder mellan steg 1 och steg 2. Studenterna såg också att konsulter inte alltid är skolorna till hjälp, utan i vissa fall utgjort ett hinder för att skolor ska komma vidare i processen

Joanna Sundström

Caroline Engdahl

Vinstintresse i friskolor:
en studie om skolföreträdares förhållningssätt till vinstintresse i sin verksamhet
uppsatsen (pdf)

Caroline och Sara har djupintervjuat åtta företrädare för friskolor i Stockholms län. Samtliga respondenter visade sig vara positiva till den typ av vinst som återinvesteras i verksamheten. Vidare fann studenterna en koppling mellan skolornas bolagsform och synen på vinstintresse. Det vill säga bland aktiebolagen var inställningen mer positiv till vinstutdelning åt aktieägare, medan den formen av vinstdelning sågs som felaktig bland ekonomiska föreningar och stiftelser. I perspektivet förhållningssätt till vinst diskuterar författarna också företrädarnas handlingsutrymme samt Skolverkets roll som granskande myndighet.

Sara Tull

Erik Jacobsson

Har organisationer som interagerar med skolor rent mjöl i påsen?
En studie av sex organisationers motiv till att interagera med grund- och gymnasieskolor
uppsatsen (pdf)

Erik och Caroline fann genom djupintervjuer med representanter från sex organisationer (Teknikföretagen, Arla, Svensk Kaffeinformation, Lindvalls kaffe, Freebook och Protelma) att ingen av dessa ville kalla sin skolinteraktion för reklam eller marknadsföring. Men, uppsatsförfattarna tycker ändå att det handlar om marknadsföringsaktiviter som Sponsring, Event Marketing och Social Marketing. De finner vidare i sin analys att bakomliggande motiv till dessa åtgärder är en mix av verksamhetsfrämjande och samhällsfrämjande motiv, med betoning på det förstnämnda. Mer konkret verkar den aspekten handla om att väcka elevernas intresse, trygga långsiktig rekrytering, utbilda kommande konsumenter och förändra attityder. Erik och Caroline tycker att påsen innehåller rent mjöl - om än med lite spår av mjölbaggar.

Caroline Öhman

Ola Johnsson

Både dragplåster och skäckexempel:
när skolor marknadsför sin näringslivssamverkan
uppsatsen (pdf)

Ola och Christian hade till en början valt att induktivt (teorilöst) studera hur sex kommunala skolor i Stockholm använder sin samverkan med näringslivet i sin marknadskommunikation. I denna empiri fann de bland annat tre försvårande faktorer (resursbrist, struktursvårigheter och kulturella utmaningar). Studenterna fann också en fjärde faktor som på ytan lyste med sin frånvaro - skolorna saknade som regel en strategisk marknadsföringskompetens. Just detta är också uppsatsens viktigaste slutats. Författarna beskriver därför intressanta teorier om strategisk marknadsplanering och varumärkeshantering och diskuterar dessa i skenet av sin empiri. Ola och Christian rekommenderar skolor att utveckla sin marknadsföringskompetens samt att samverkansmodeller från myndigheter och organisationer tar hänsyn till den brist på marknadsföringskompetens som, åtminstone de undersökta skolorna, visar.

Christian Åkerhielm

Moa Lanner

Marknadskommunikation i konkurrensutsatta skolor:
en kvalitativ undersökning i Täby kommun
uppsatsen (pdf)

Moa och Mandy valde att studera situationen i Täby, eftersom det är den kommunen som har landets högsta friskoleandel (nästan 25%). Närmare bestämt har de genom intervjuer med skolrepresentanter undersökt hur de kommunala grundskolorna kommunicerar med sin omvärld. De fann att graden av kommunikation varierar mycket mellan de undersökta skolorna. Exempel på kanaler som används är skolans webbplats, öppna hus, informationsmöten och broschyrer. Utifrån en teoretisk analys visar Moa och Mandy att skolornas kommunikation kan förklaras som en enkelriktad process, där skolan som avsändare sätts i fokus och feedback förekommer i liten utsträckning. Författarna beskriver också skolornas upplevda osäkerhet kring hur de bör kommunicera och bristande kunskaper om ämnet kommunikation och marknadsföring som ett problem. Moa och Mandy rekommenderar slutligen att skolorna bör aktivt skapa en positiv image, använda mer feedback i sin kommunikation och planera sin kommunikation strategiskt.

Mandana H. Parast

Anna Jacobsson

Ditte Lauridsen

Om reklambyråers syn på gymnasieskolor som en kundgrupp:
en kvalitativ studie av sex reklambyråer och deras intresse av gymnasieskolor som en kundgrupp
uppsatsen (pdf)

Anna, Anna och Ditte har utgått från att kommunikationsverktyget reklam på ett effektivt sätt kan förmedla en bild av en producents vara eller en tjänst till de tänkta konsumenterna. Författarna motiverar sin studie genom att betrakta elever som konsumenter och gymnasieskolor som producenter på en alltmer konkurrensutsatt marknad. Baserat på data från sex djupintervjuer fann de framförallt att reklambyråerna såg gymnasieskolor som en kundgrupp och var intresserade av att arbeta med dem. Anna, Anna och Ditte påpekar också att såväl reklambyråer som gymnasieskolor har bristande erfarenhet av varandras kompetens och situation. Författarna diskuterar bland annat detta och menar att en anpassning av reklambyråernas nuvarande arbetssätt kan vara nödvändig. Till exempel så pitchar inte gymnasieskolor, alltså måste byråerna kanske ta initiativ till samarbete.

Anna Lenné

Siv Andersch

Public Relations som redskap:
en studie kring hur PR används i fem Stockholmsskolor
sök efter uppsatsen

I sin uppsats har Siv och Amanda gjort antagandet att skolan idag använder sig av PR. Utifrån detta har de djupintervjuat fem personer på fyra skolor och en friskolekoncern. De redovisar också hur de undersökta skolornas kommunikationsaktiviteter ser ut. Utifrån en teoretisk referensram (Grunigs PR-modeller) presenterar de vidare några möjliga tolkningar av empirin. Siv och Amanda fann att endast en av skolorna systematiskt och medvetet använder sig av PR. Utifrån sin studie menar de också att faktorer som ekonomiska förutsättningar, skolans geografiska läge, och vem som leder skolan avgör hur skolan arbetar med PR.

Amanda Vesterström