Swedbank och Sparbankerna räknar nog med att på ett ekonomiskt sätt marknadsföra sig i skolsammanhang genom sin webbplats Ekonomikompassen. Se mitt inlägg ”Visar Ekonomikompassen rätt?”för mer info. Ta gärna med dig frågan hur en skola kan göra nåt motsvarande för sin marknad.

Datorn i Utbildningen (DiU) publicerar i senaste numret (7-08) krönikan “Föräldrar, webben och skolan” som jag skrivit. Den börjar:

Varför lägger föräldrar så lite tid på skolan? Jag tror att en stor del av svaret är för att det är så jobbigt och tråkigt.

Varför är det så många föräldrar som tillbringar så mycket tid på IKEA-varuhusen? Jag vet att en stor förklaring har ett par decennier på nacken. Då bestämde ledningen strategiskt att det skall vara en upplevelse att handla på IKEA. Många skolor delar dock en sak med IKEA. Det tog lång tid innan de anammade webben. Fast de gör det på olika sätt.

Om du är verksam vid en skola som fortfarande nedprioriterar webben för att alla föräldrar inte har tillgång till Internet, då kan du sluta läsa den här krönikan. Ditt läge är hopplöst, och jag hoppas att eleverna och deras föräldrar snarast byter skola. Annars blir de efterblivna i den värld som ligger framför oss.

Du som vill läsa resten finner det hos DiU. (Dom har ingen kommentarsfunktion men här på Skolmarknad.info går det att kommentera, även om systemet suger – jobbar på att fixa det.)

Christian Åkerhielm, som jag hade förmånen att handleda när han studerade på Marknadsakademien vid Stockholms universitet jobbar sedan ett tag på Jung Relations. Vi är Facebook-vänner och via den vägen får jag reda på en kort artikel i Dagens Media. Under rubriken ”Elever gör PR åt Stockholmgymnasium” får vi reda på att studenterna Klara Apéria och Johanna Buhr-Berg valt att göra det obligatoriska 100-poängsprojektarbetet med PR för den egna skolan som uppgift. De unga kvinnorna får också extern handledning av PR-konsulten handledning av pr konsulten Josefine Brögger.

Skolan i fråga är Viktor Rydbergs Gymnasium i Stockholm.

För det första utnyttjar alltså skolan sina elever – smart!
För det andra utnyttjar Josefine Brögger PR i sin marknadsföring – smart!
För det tredje verkar Viktor Rydbergs Gymnasium arbeta med strategisk PR – mycket smart!

Möjligen blir jag lite fundersam på Josefine Bröggers insikter i sociala medier och Webb 2.0. Men det baserar jag bara på att hon inte verkar vara aktiv på nätet, och är konstigt hemlig i Facebook. (Sen undrar jag om Klara möjligen är släkt med min gamla forskarkollega Tony Apéria, numera på Nordic Brand Academy.)

Nu tror du kanske att här kommer ett inlägg om hur man kan göra reklam i mobiltelefonerna, tex med SMS, för att tex locka elever till en skola. Men icke. Som vanligt bottnar god marknadsföring i en bra produkt (vara/tjänst/innehåll) och kundorientering (insikt i marknadens förväntningar och behov).
Låt mig göra en initierad gissning. Jag tror att alla barn och ungdomar gillar sina mobiltelefoner. Jag tror vidare att dom gärna vill ha dom i skolan. Jag tror dessutom att skolan är rätt störd (irriterad) på kidsens mobiler.
Här plockar vi in Elza Dunkels, som apropå det senare säger: ”Är du orolig för barnens framtid eller blir du störd av att barn kan något som du inte har kontroll över?” Citatet är taget ur artikeln Mobilen kan användas i undervisningen (UNT). Dunkels är forskare i pedagogiskt arbete vid institutionen för interaktiva medier och lärande i Umeå och artikeln är klart läsvärd.
Nästa steg blir att fundera äver marknadsvärdet i när en skola inför mobiler i undervisningen, gärna äver hela utbildningsinnehållet. Det är fullt möjligt från förskolan och uppåt. När det sedan fungerar, räkna med lite inkörningsperiod, är det dags att kommunicera detta till målgruppen (typ ungdomar i upptagningsområdet). En sista gissning, det kommer att locka elever.
Tack Daniel Erkstam för tipset om artikeln. Och om du lyckas ta dig igenom min fortfarande trassliga kommenteringsfunktion, så är jag tacksam för tips på skolor som redan gjort detta.

ICA börjar med skolsponsring skriver idag Dagens Media. Bra rubrik, för den gör mig nyfiken. Så jag läser artikeln och hittar något mycket intressantare. Ingressen till den korta artikeln, författad av Henrik Widell, lyder:

”Factlab, statistikverktyget för skolan, har fÃ¥tt en ny storsponsor, nämligen Ica. Ica blir därmed medlem i en liten exklusiv skara varumärken som genom ett avtal med Skolverket fÃ¥r synas i skolmiljön”.

Namnet ”Factlab” förekommer minst nio gÃ¥nger i Widells artikel, varav tvÃ¥ med tillägget ”.se”. Mot slutet stÃ¥r det ”Sponsorerna presenteras i högerlisten, förutom huvudsponsorn DN som syns intill produktnamnet Factlab”. Avslutningsvis stÃ¥r det käckt ”Factlab utbildar för tillfället 55.000 lärare i hur verktyget fungerar och inom kort ska 1,5 miljoner elever använda det i sin utbildning."

Det kan jag väl ta som ett exempel på att man skall inte lita på medier. Morsning att 1,5 miljoner elever skall använda Factlab. Är det månne Skolverket som bestämt det? IT-mamman grubblade redan i maj över detta. Vare sig Skolverket eller Myndigheten för skolutveckling (som läggs ned vid månadsskiftet) har sökträff eller pressmeddelande om något Factlab. För övrigt så heter tjänsten inte så. Här är lite mer fakta i målet.

I maj lanserade Dagens Nyheter och OmniStat DN.factlab (www.factlab.se). Jag har med flit stavat Faktlabb i rubriken för att Google skall indexera även det ordet i mitt blogginlägg. I pressreleasen beskrivs tjänsten som ”ett internetverktyg där användaren enkelt kan jämföra innehÃ¥ll frÃ¥n världens stora statistikdatabaser i realtid”. Det hela lÃ¥ter jätteintressant, även om jag med min akademiska bakgrund blir tveksam till vissa pÃ¥stÃ¥enden. Det lÃ¥ter lite för bra/dumt.

Vidare citeras Bosse Müller, projektledare vid Malmö Högskola, som testat systemet. Han säger, ”med DN.factlab blir det möjligt – sÃ¥väl i skolvärlden som för allmänheten – att laborera med informationen och ur detta skapa ny kunskap”. Laborera, det gillar jag. Liksom att jag är övertygad om att man kan skapa ny kunskap av allt, rätt som fel.

Enligt Malmö högskola Personal och kompetens är Bo Möller ”ämneslärare ma, fy, ke, data. Regionsansvarig för ITiS”. Jag googlade lite snabbt, men hittar inget som pekar pÃ¥ att Müller har nÃ¥gon form av akademisk examen. Däremot verkar han vara ett namn i skola-IKT-sammanhang. SÃ¥ vi fÃ¥r tills vidare nöja oss med att konstatera att DN.factlab lÃ¥nar in, eller approprierar som det heter pÃ¥ fackssprÃ¥k, varumärkena ”Bo Müller” och ”Malmö högskola” pÃ¥ ett elegant sätt.

Samtidigt tolkar jag det som att Widell med avsikt, oklart vilken, lyft fram ICA och tonat ner DN. HTML-titeln för www.factlab.se är ”DN.factlab – Där fakta blir kunskap”. Den tid jag surfat runt pÃ¥ sajten har jag bara sett kombinationen ”DN.factlab”. I en frÃ¥n resten av webbsidorna tydligt separerad högerkolumn finns under rubriken ”SPONSORED BY” logotyperna för HP, Swedbank, Tele2, ICA, QlikView och Eniro”. Och man mÃ¥ste vara idiot för att inte fatta att hela härligheten är DN.factlab, som stöds av sponsorer.

Nu vet jag ju inget om hur tjänsten kommer att presenteras inne i skolorna. Eller hur avtalet mellan DN.factlab och Skolverket ser ut, om det finns. Samtidigt kan jag inte annat än gratulera DN till kopplingen ”fakta” och det egna varumärket inne i skolsammanhang. Om det nu är en bra tjänst.

För övrigt är det redan en massa andra varumärken (Posten, Arla, Tidningen i Skolan, Microsoft, Apple mfl) som länge fått visas i skolor utan att någon protesterat.

Ni som känner mig vet att jag gillar varumärken i skolan. Men samtidigt är jag rädd för att skolan inte alltid vet att välja/avtala rätt. I alla fall skall det bli kul att senare titta närmare på faktalabbet i fråga.

Affärstidningen Resumé (om medier och marknadskommunikation) avslöjade på ett frukostseminarium i morse vilka varumärken som ungdomar tycker är "hetast". Som vanligt skall vi ta den här typen av undersökningar med en nypa salt. Enligt Resumé bygger listan på "en kvantitativ onlineundersökning med ungdomar mellan 15 och 24 år. Under juli och augusti svarade 4 136 tjejer och killar på frågor om intressen, stil, personlighet, konsumtion, medievanor och varumärken. Undersökningen har sedan kompletteras med ett 50-tal fokusgrupper och djupintervjuer med ungdomar samt intervjuer med intressanta branschpersonligheter och butikspersonal som möter unga konsumenter."

Listan omfattar Jeans, Sneakers, Sport, Mobiler, Operatörer, Smink, Dryck, Choklad och Tuggummi. Vilka varumärken som kommer var kan ni se nedan. Artikeln i Resumé säger inget om varför just dessa varumärkesgrupper undersökts. Jag tycker naturligtvis att exempelvis något skolrelaterat hade varit på sin plats, liksom webbtjänster.

Det borde ändå vara intressant för skolor som vill marknadsföra sig att fundera på framförallt två saker.

1. Hur kommer det sig att just dessa varmärken är "heta"? Resumé noterar bland annat att "vissa hårdsatsar på marknadsföring riktad mot ungdomar, medan andra knappt gör någon reklam alls".
2. Hur kan en skola dra nytta av något av dessa varumärken? En uppenbar sak är samarbeten, tex "ingredient branding". En annan idé är att låna in element från högt värderade varumärken i det egna varumärkesbyggandet. När det gäller sport är tex Nikes ingredienser förmodligen värdefullare än Helly-Hansen.

Här är hela listan:

Jeans:
1. Cheap Monday 25,0%
2. Acne 12,4%
3. G-Star 9,6%
4. Diesel 9,5%
5. Levi’s 8,1%

Sneakers:
1. Converse 24%
2. Lacoste 19,7%
3. Fred Perry 17,7%
4. Adidas 10,4%
5. Nike 6,1%

Sport:
1. Nike 29,3%
2. Adidas 29,0%
3. Puma 18,6%
4. Reebok 7,4%
5. Helly Hansen 6,1%

Mobiler:
1. Sony Ericsson 76%
2. LG 9,4%
3. Nokia 9,3%
4. Samsung 4,1%
5. Motorola 1,2%

Operatörer:
1. Comviq 25%
2. Tre 21,8%
3. Halebop 15,6%
4. Telia 13,6%
5. Telenor 8,3%

Smink:
1. Make Up Store 31%
2. Max Factor 24%
3. L’Oréal 18,3%
4. Face 7,1%
5. Maybelline 6,8%

Dryck:
1. Coca Cola 45,4%
2. Cola Zero 8%
3. Red Bull 7,3%
4. Loka 6,5%
5. Brämhults juice 5,2%

Choklad
1. Marabou kakor 45,7%
2. Kexchoklad 10,4%
3. Snickers 6,5%
4. Daim 5,8%
5. Toblerone 5,6%

Tuggummi
1. Extra 66%
2. Stimorol 21,5%
3. V6 7,9%
4. Juicy Fruit 4,6%

I går var jag uppe hos Rektorsakademien och träffade Fredrik som ska till Kina snart. Var helt enkelt nyfiken på att höra hur det går för dom och vad det blir i Kina. På köpet fick jag ett ex av boken "Håll käften kärring så vi kommer iväg nån gång! – en slags lärarhandledning". Den är skriven, eller snarare ritad, av högstadieläraren Max Entin (på Blommensbergsskolan där min son går inser jag efteråt . På sin webbplats www.maxentin.com säljer han sig själv, allehanda prylar och pushar för boken. Dessutom har han en MySpace-profil: favoritmax. Boken är utgiven av Rektorsakademien, och en ny är på gång. (Ser jag verkligen fram emot eftersom "kärringen" är en höjdare.)

Idag kollar jag av lite RSS-flöden och fick syn på videon nedan. Den är av (och med) före detta ingenjören John Pearson. Numera är han mattelärare i lågstadiet. I bloggen Learn Me Good (learnmegood2.blogspot.com) berättar och visar John mer. Samtidigt som han säljer allt vad han kan. Framförallt boken "Learn Me Good", egenhändigt publicerad med hjälp av Lulu.com.

Kul, kreativt och kommersiellt. För mig är det självklart att såna gärningar på ett posivt sätt hjälper till att bygga både lärarnas (framförallt Max och Johns) och respektive skolas varumärke.

Hans Renman på ybc (young business creatives) är glad. Han är rektor för en ny kommunal gymnasieskola i Nacka som går från idé till verkligehet nu i höst. I sin blogg delar Hans idag med sig av intagningsstatistiken. Jag citerar:

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium). I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm. Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet – 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet – 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1

Jag hoppas verkligen, innerligt och förnuftigt att varenda skolledare, lärare, fackledare, skolpolitiker och skolhuvudman frågar sig: "Hur gick det där till?" Jag kan lova att det var inte av en händelse. Orsakerna är bland annat utmanande visioner, koll på marknaden, engagerandet av proffs, massa samarbete, modig huvudman, god marknadskommunikation, med mera. Smart marknadsföring alltså.

Är du Jante 1.0 och spontant tänker "ja, ja, men dom har faktiskt inte haft någon verksamhet. Vänta bara och se när dom skall leverera själva undervisningen". Då tycker jag du skall lyssna på Fredrik Häréns i P1 Sommar, om Jantelagen 2.0. "Du ska inte tro att du är den enda som är nåt". Och följdaktligen, kan han så kan jag också.

Sen undrar jag om det finns någon forskare som systematiskt studerar sådana här intressanta fall så att vi får mer kunskap om hur man marknadsför skolor?

Kolla Totlol, en ny föräldramodererad videosajt (i beta) med filmer för barn mellan 6 månader och 6 år. Jag har bloggat mer om det här initiativet på weconverse.com.

Från och med idag kan du som är lärare anmäla dina elever till tävlingen Webbstjärnan 09. Det är en suverän möjlighet att utveckla dig och dina elever i hur man publicerar, och inte bara tar emot det som finns, på webben. Tävlingen beskrivs kortfattat så här:

Gör en webbplats av skolarbetet. Tävla i Webbstjärnan. Med moderna verktyg är det enkelt. Stiftelsen .SE står för allt som behövs. Öppen för alla elever på gymnasiet. Anmälan görs av en lärare

Tävlande lag får gratis en egen webbdomän (namn på Internet), en webbplats och en uppsättning nyttiga verktyg. Förutom de kunskapsmässiga vinsterna, så lurar i nätet ett förstapris på 20 000 kronor, flera andra prispengar samt ära och berömmelse.

I början av 2008 bidrog jag till projektet genom att på uppdrag av .SE att komma med några kreativa idéer och förslag till tävlingens namn, upplägg och genomförande. Tillsammans med en intern arbetsgrupp hos .SE mejslade vi fram en uppenbarligen värdefull  utgångspunkt. Det känns bra att satsningen nu realiseras och att delar av mina förslag (som bitvis var rätt långtgående och kontroversiella) finns kvar i det upplägg som nu erbjuds elever, pedagoger och skolor.