Arkiv för kategorin “Noterat”

Marknadsförare kan inte marknadsföra om man inte känner sin marknad. Pedagoger kan inte undervisa om dom inte har pejl på sina elever. Skolledare kan inte locka till sig elevpengar om dom inte förstår ”brukarnas” intressen.

En av mina tjathästar är att lärare måste sätta sig in i barn och ungdomars nya  vardagsliv och kultur (läs den stora delen som handlar om datorer, mobiler och spel). Om man som vuxen bara vågar öppna och kika in genom den digitala dörren så ser man bättre. Till exempel

”en litterär revolution som vi inte sett sedan den grekiska civilisationens födelse”

Citatet ovan är från Andrea Lunsford, professor i skrivkonst och retorik vid Stanfords universitet. Clive Thompson skriver i Wired 17.09 om ”the New Literacy” och utgår ifrån mammutforskningsprojektet Stanford Study of Writing som pågått mellan 2001 och 2006.

Inför en publik

 Thompson lyfter fram att en av dom första sakerna Lunsford såg var att unga idag skriver långt mycket mer än tidigare generationers unga gjort. Men dom gör det på nya sätt, i nya medier och inför en publik.

Du som är vuxen, skrev du för din lärare eller en publik när du gick i skolan? Att skriva på webben är att skriva för en publik som finns över hela världen. Ungarna har fattat det. Och jag är otroligt stolt över att få vara delaktig i Webbstjärnan och dess utbildningsmaterial, som bland annat handlar om skrivande på webben. Att publicera skolarbete på webben innebär ett kreativt kunskapande för elever, deras lärare och alla oss som kan ta del av det som skapas.

Det är sant att läsning av skönlitteratur utvecklar den språkliga förmågan. Men för vilken värld? Den gamla eller den nya? Ta in webben, mobilerna, datorerna och spelen i skolan. För där kan just nu hända så mycket mer än vad som sker i det övriga livet.

[Uppdatering 2009-10-19]: Den 12 oktober publicerade Stanford News en egen artikel om Andrea Lunsfords forskning och resultat. Där förs begreppet ”Epistemic writing” fram. Ett skrivande som ”skapar kunskap”, enkelt förklarat att man lär sig[själv) medan man skriver.

Ett närbesläktat begrepp är ”autocommunication”, dvs skrivande för sig själv – den egna tankeutvecklingen. Jag vill lägga till att vi bör notera att man ofta med ”skriva” underförstår bokstäver, dvs traditionell text. För mig skall skrivande ingå i ett ”vidgat textbegrepp” (som omfattar bild, ljud, mm). Det blir då betydligt mer intressant. Och apropå @Ann-Marie Körlings twitter idag ”Ge mig förslag på vilket skrivande som vi kan förvänta oss om 10 år…HUR SER DET UT? VAR LÄSER MAN DET?” så är mitt korta svar:

Om 10 år är det ännu mer skrivande med flera medier än det bokstavliga uttryckande. Vi kallar det idag för ljud/video-redigering. Men det händer än mer spännande saker i skallen när vi gör det audiovisuellt. Vi gör det på webben, inklusive med mobila verktyg.

Comments 4 Kommentarer »

Jag stöter på massa fantastiska lärare som konverserar i sociala medier. Dom bloggar, bygger wikier, kvittrar och står på. Men alltför ofta har jag ingen aning om vilken skola dom kommer ifrån. Det är att kasta bort möjligheten till gratis marknadsföring.

Under det att jag i weconverse skrev ihop inläggen ”Nyttan med sociala medier i skolan” och  ”Hur skall man tid till alla sociala medier?” dök det upp två exempel, båda lärare i Falkenberg.

SO-läraren Lars Johnsson har på sin gamla blogg ett menyval som heter ”Skogstorpsskolan”. Med andra ord är det ganska lätt att se vilken skola Johnson verkar i. Men det är en ganska diskret ”plugg” (diskret reklam). Klickar man på det menyvalet får man reda på att skolan ligger i Falkenberg. Sen skall det till en del extra för att besökaren (som jag) äntligen får reda på att det är Falkenbergs kommun som är huvudman.

Lena Carlsson har på sin blogg Frökens funderingar en liten ”Om” text i högra kolumnen. Där kan man bland annat läsa ”Jag arbetar som pedagog i åk 6-9 på Söderskolan i Falkenbergs kommun”. Just det – ingen länk till skolan. Men det finns en längre ner i kolumnen under ”Länklista”. På Johnssons nya blogg Johnssons tankar har han samma upplägg som Carlsson.

Du som är lärare ska naturligtvis själv avgöra om du på din blogg vill pusha för din skola. Och i så fall hur mycket. Är du stolt över din skola, och om den dessutom är välkänd, då stärks ditt personliga varumärke av att du på framskjuten plats exponerar din skola. Samt länkar till den. Det senare driver trafik till skolans webbplats och underlättar enormt för oss som vill länka till skolan i fråga.

Du som är huvudman/skolledare måste fundera på hur du strategiskt stödjer dina lärare som konverserar i sociala medier. Kan du hjälpa dom på traven? Kanske genom att ta fram en banner/widget som läraren lätt kan klistra in i sina sociala medier. Ett alternativt, på strategisk nivå, är att ni erbjuder lärare brandade tjänster för sociala medier. Typ sätter upp ett blogghotell för koncernens lärare.

I många fall är allt det här smartare än att lägga pengar på broschyrer och mässdeltagande.

Comments Inga kommentarer »

image Idag fick Lemshaga Akademi helt gratis ett läckert förslag till ny logotyp. Nu är det ingenting som säger att dom kommer använda loggan, eftersom den formgetts enbart utifrån den korta briefen:

“Lemshaga Akademi is a school for ages between 5-15. Needs a logo that appeal to a broad age group. Pippi Longstocking”

Briefen kom via Twitter från @easedrop och några dagar senare har alltså designern Tomas Seo lagt fyra timmar på att leka fram förslaget. Den processen kan du se nedan som en screencast på 2 minuter (5 stillbilder per minut, uppspelat med 25 bilder per sekund).

 

Supercoolt att en skola får en logga i projektet logotyp.se. Ännu läckrare att Tomas lagt mest tid på just den här loggan (om jag inte misstar mig).  Men mest spännande är nog processen med olika idéer som syns helt klart i videon, och kortfattat förklaras i dess tillhörande blogginlägg. Tomas Seo skriver bland annat “the logo is more for the parents then the students, so I didn’t go too whimsical” och “bend the briefs […] and take the opportunities that the shapes offers”.

Men, det är ju viktigt att hela skolan och deras intressenter (låter bättre i mina öron än “brukare”) får vara med på något sätt. Traditionellt så sker det mer eller mindre slutet i interna arbetsgrupper. För några år sedan intervjuade jag Fredrik Svensson (då Jeppesen) om hur Broängen tog fram sin logga. Att lyssna på den intervjun och kika på Tomas screencast tror jag är ett utmärkt sätt för den ovana att närma sig ett logotyputvecklingsprojekt.

Det vore otroligt intressant om Lemsaga Akademi åtminstone vill använda det här som ett diskussionsunderlag – och gärna göra det helt öppet. Det vill säga utveckla loggan ungefär som ett open source- eller crowdsourcing-projekt. Här är 16 skäl från The Logo Factory (som jag själv inte hunnit smälta). I det allra enklaste fallet kan dom ju bara publicera förslaget och ordna en offentlig omröstning. En mer avancerad variant är att starta wikier, diskussionsforum, och så vidare.

Vad tycker du?

Comments 1 Kommentar »

Jag råkar ramla in på TV4 chatt (som förberedelse för en helt annat chatt jag skall moderera den 29 juni). Hos TV4 var det bandet H.E.A.T. som svarade på frågor. H.E.A.T. bildades 2007 och blev hyfsat riksbekanta när dom var med i Melodifestivalen. En skola som uppmärksammade det är Rytmus musikergymnasiet, som på sin hemsida skriver:

“Grattis även till Kenny, Dave, Eric, Jona, Jimmy och Crash i bandet H.E.A.T. De är gamla rytmuselever som bildade bandet under sin skoltid”.

image Så lång gott och väl. Men på chatten dyker frågan “VAd har ni för musikalisk skolning?” upp, och H.E.A.T. svarar: “Illa vi gick på musigymnasiet Rytmus i stockholm”. Vad säger vi om det? För egen del slängde jag direkt iväg en fråga om dom menade allvar eller skojade (för tonen är rätt ironisk). Tyvärr stängde chatten ner, så vi får kanske aldrig veta…

[Uppdatering 14:50 som stina påpekar så var det kanske en felskrivning. Tänk om dom menade ”Alla vi gick på musikgymnasiet Rytmus i stockholm”. Det är ju en konst att chatta snabbt och rätt. Så det är nog en positiv grej i alla fall, liksom ett sving för rättstavningens väktare :-]

[Uppdatering 16:35 Nu vet vi, basisten Jimmy Jay klargör att ”Rytmus är en skitbra skola”. Imponerad jag är (även om jag fusktipsade bandet via mejl]

Men den här formen av ryktesspridning, eller Word of Mouth, är ett exempel på en del i varumärkesbyggandet som tyvärr ofta får stå tillbaka för annonser, broschyrer och annan form av traditionell reklam.

Comments 5 Kommentarer »

När jag för snart 10 år sedan började mig närma skolan i ett marknadsföringsperspektiv såg jag utbildning som en ingrediens i marknadsföringen av Sverige. Inspirerad av att det då var Nya Zeeland som verkade locka pedagoger och skolutvecklare i hela världen tänkte jag att den platsen skulle Sverige ta. Det vill säga genom att göra spännande och världsunika grejor i vårt land skulle folk få en utökad insikt i att det finns mer bra saker än IKEA, Volvo och sportförmågor i vårt avlånga land. Dessutom skulle vi belägga hotell, restauranger och få bättre fart på besöksnäringen i stort. Förutom alla spännande kontakter inom världens intressantaste utvecklingsområde – barn och ungdomar.

Men än så länge har vi inte lyckats så bra. I stället blev det Finland som knyckte uppmärksamheten.

Och nu kanske det blir Norge som tar över. BBC rapporterade i Valborgshelgen om att där satsar man minsann på att förse 6 000 elever i Nord-Trondelag med egna bärbara datorer, som dessutom får användas under examinationstillfällena.

Regeringens förslag till en ny gymnasieskola ger förhoppningsvis inget eko utanför våra gränser.

Vi måste i stället kreera omdanande idéer och lyfta fram alla spännande och nya grejor som faktiskt sker även här.

Förslag?

Comments Inga kommentarer »

Apropå att Sydsvenskan idag publicerar “När ska skolan koppla?” vill jag påpeka att många skolor faktiskt kopplat. Artikeln lyfter fram den svenska skolans oförmåga att möta den digitala kunskapsutvecklingen. Men vi ska inte blanda ihop institutionen “den svenska skolan” med enskilda skolenheter. Sydsvenskans Dan Hallemar intervjuar IKT-pedagogen Jonas Hällebrand, som ju verkar i den uppkopplade Gunneboskolan. Han pekar också på att Staffanstorp har bestämt sig för en-till-en. Följa gärna Jonas i hans utmärkta blogg En IKT-pedagogs funderingar, eller hans kvitter via @joha88. Hallemar skriver även om mina tankar, om än inte speciellt mycket: 😉

“Medieutvecklaren Richard Gatiarski, som föreläser om mötet mellan skolan och den digitala tekniken, talar om en alarmerande liten del av skolorna som har förstått den här utmaningen. Skolornas svar är inte sällan att sätta upp filter på de datorer som finns på skolan, för att skydda de unga på det sättet. [deras felstavning]”

Det stämmer förvisso. Liksom att ledande politikers och policymakares attityder till situationen verkar förespråka en skyddad verkstad genom tekniska hinder. Fast läget på den fronten är värre i Storbritannien. Min oro idag är dock betydligt mindre än för ett par år sedan. Numera vet jag att det finns tiotusentals svenska lärare och skolledare som har förstått och prövar nya vägar. Låt oss lyfta fram dom och likt skickliga marknadsförare kommunicera ut det som är bra, och jobba i tysthet med att bättra på det som inte är så bra. På det området har även lärarfacken en hel del att lära.

I morse höll jag en key note om mötet mellan sociala medier och det mobila Internet för finska annonsörer och medieutvecklare. Seminariet, som hette Substanssi, arrangerades av den finska TV/Webb-kanalen Sub. En av föreläsarna var Gemma Newland som berättade om “Branded content”. Jag hann bara lyssna på delar av det hon sa, och det enda jag tänkte på var: “tänk om skolor kunde fatta hur starka varumärken jobbar med gamla OCH nya medier”.

Eftersom repetition är kunskapens moder säger jag återigen till skolfolket. Knyck pedagogiska idéer av marknadsförarna. För dom har kopplat och är på hugget och satsar enormt.

Till sist, en liten förannonsering. Sydsvenskan lyfter också fram antropologen Katarina Graffman och det hon kallar “generationen noll koll”. Vi bollar just nu en spännande idé, och tillsammans med varumärkesexperten Kaj Runelund utvecklar en annan. Innan vi kan berätta mer (snart hoppas jag), kan du kika på Katarinas föreläsning på Daytona Sessions 2, om bla noll koll.

Comments Inga kommentarer »

Ha! Det här handlar inte alls om det du tror (tror jag). Det vill säga idén att en massa skitreklam bygger på allmänhetens dåliga moral. Nejdå, här är det precis tvärtom.

Du kanske arbetar i en verksamhet där det då och då, om inte alltid, sker fantastiska saker. Exempelvis att en lärare håller en mycket intressant föreläsning för sina elever. Eller att en gästföreläsare från näringslivet inspirerar personalen. Eller att eleverna redovisar ett projektarbete för sina kamrater. Synd, ja rentav osmart, om det bara stannar hos er som är där. Se istället till att dela med er.

För det är precis vad TED gör. Dom spelar in föreläsningarna, ser till att på ett snyggt sätt i filmen och ljudet få med avsändaren (läs reklamen för TED). Dessutom fixar dom sponsorer som bidrar till kostnaden för kalaset. Sen sprider jag och tusentals andra glatt reklamen vidare. För resten, TED gör inga broschyrer, dom litar på och stödjer oss som håller ryktet om TED vid liv. Det kan man kalla för varumärkesbyggande!

Nedan kan du se senaste filmen från årets TED-konferens. Det är en 20 minuters föreläsning av Barry Schwartz, som:

‘makes a passionate call for “practical wisdom” as an antidote to a society gone mad with bureaucracy. He argues powerfully that rules often fail us, incentives often backfire, and practical, everyday wisdom will help rebuild our world”

Sen är det en annan fråga varifrån den praktiska visdomen och moralen kommer ifrån. Skolan? Ja, om det och mer kan du höra i Radiolabs underbara inslag om moral. “Höra” är ett understatement, det verkligen känns när man tar del av Jad Abumrads och Robert Krulwichs fantastiska ljudprojektioner. Moralavsnittet sändes första gången 2006 och återpublicerades träffande nog förra veckan.

Comments 2 Kommentarer »

image

Jag har haft sönder hörlurarna till min iPhone. Shoppar runt lite på nätet och hajar till på butikskedjan humac:s hemsida. Där upptas en stor del av ytan av en banner till ett referensbesök hos gymnasieskolan ybc i Nacka. Men det är ingen annons från ybc.

I stället verkar det handla om ett ömsesidigt utbyte, där humac lånar in (approprierar) värde från varumärket ybc. Utöver det värdefulla samarbetet på det ekonomiska och pedagogiska planet. Jag har ingen aning om bakgrunden till bannern, eller var dom inblandade förväntar sig.

Det intressanta är att uppenbarligen har vissa skolor ett starkt varumärke som andra vill dra nytta av. Dessutom är det starkt i Google, kolla själv.

image

När jag tittade lite i träfflistan såg jag att en annan Applefokuserad återförsäljare som heter inLife pushar för referensbesöket. Fast inte på förstasidan, och inte lika snyggt.

Förmodligen är det Apple som ligger bakom. Jag är övertygad om att alla inblandade vet vad dom håller på med och tjänar på det. Inklusive undertecknad som speglar glansen.

Håller du med, och/eller har andra exempel?

Comments Inga kommentarer »

Det handlar inte om “Framtidens skola”, “klassrum 2.0” och likande påhäng på etablerade (tanke)strukturer. Nej, vi måste som jag brukar säga “tänka om”. Skapa nya visioner, idéer och handlingar. Designföretaget Phorecast har börjat närma sig skolfrågor (mer om det senare). I senaste avsnittet gör dom en 15 minuters tokspännande intervju med Randall Fielding.  Fielding är en världskänd arkitekt specialiserad på utbildningslokaler.

Jag kan inte göra intervjun rättvisa här – lyssna själv,  men reflekterar över några saker. Innan intervjun tar Phorecastarna Thomas Seo och Christina Jeurling  upp uttrycket “cells and bells”, som var nytt för mig. Men uppenbarligen (enligt google) verkar det vara en vanlig term för att peka på en förlegad syn på skolan. Randall är medveten om ordens betydelse och pratar om “studio” i stället för “klassrum”. Det senare konnoterar en massa bänkar där man skall sitta ner och lyssna på vad läraren säger. I en studio skapar man, i vårt fall bland annat kunskap. Men också förmågor.

För egen del vågar jag allt oftare ta ut svängarna och säga “glöm skolan” (forget school) eftersom “skola” för med sig massa förlegade tankemönster och mentala spärrar. Delvis känner jag igen det som Randall ibland blir anklagad för,  när folk säger att han kör “slap in the head”-taktiken. Det vill säga att många uppfattar det som kraftigt provocerande att behöva tänka och göra om.

Vi får också höra historien om hur den “misslyckade” eleven David “T.C.” Ellis, som fick stöd av sin numera vän och tidigare lärare Dr Jennings (då St. Paul Open School). Senare kom T.C. att arbeta med Prince (artisten) och tillsammans grundade inspelningsstudion Studio 4. Eftersom det började hänga andra “misslyckade ungdomar” där så tyckte Dr Jennings att det var läge att göra en skola av studion. Resultatet blev för drygt 10 år sedan High School for Recording Arts (“Hip Hop High”), som spritt sig till tre städer i USA. Senast till Los Angeles (se pressmeddelande). Självklart säljer dom prylar (merchandising), värsta varumärket. Prylarna ger naturligtvis lite intäkter, men viktigare är att dom bygger varumärke och visar hur utbildning konkurrerar med allt..

Som sagt, hör efter själv. Då får du bland annat höra vad Fielding menar när han säger att skolämnen inte får vara det som står i fokus. Han menar bland annat att vi måste utveckla personliga och globala förmågor. När det gäller det senare kommer framtidens kommunikationsteknologi in. Bra (eftersom jag är på väg till BETT just nu :-)

Notera hur Phorecast marknadsför sig. Podcasten är en strategisk del i detta. Där berättar dom om sig, sin verksamhet och bjuder samtidigt på kunskap och det dom lär sig. Och genom bland annat Skolmarknad.info sprider vi deras podd vidare tillsammans med våra reflektioner. Det är ett exempel på marknadskonversation (i stället för enkelriktad marknadskommunikation).

Comments 1 Kommentar »

I veckan har jag tillbringat en hel del tid med att hyfsa till sajterna för Skolmarknad.info och Skolsmart, det vill säga podcasten som hör till. Framförallt har vi länge haft ett behov av att byta publiceringsplattform från Movable Type 3.2 till WordPress 2.7. Den gamla systemet som jag började använda 2004 har inte hängt med den tekniska och ekonomiska (läs öppen källkod) utvecklingen, vilket bland annat innebar att det i princip blev omöjligt att kommentera inläggen här. En annan konsekvens blev att jag inte bloggade här speciellt ofta eftersom det helt enkelt var krångligt. Eftersom jag anade att bytet skulle ta tid och energi har jag skjutit upp det (du vet, man undviker obehaliga saker). Men nu blev det gjort. Senare skall jag dela med mig av alla turerna, det var faktiskt lite värre än jag räknade med.

Resultet är att vi förhoppningsvis har en mer funktionell och snyggare plattform att bygga vidare på. Förhoppningsvis har vi fått med oss alla gamla inlägg, kommentarer och webbsidor. En del av de senare är efter bytet lite osnygga, men det får bli en senare uppgift att ordna till det.

Nu är det nytt år och det blir nya tag. Jag räknar med att få iväg en hel del intressant från BETT som börjar nästa väcka. Väl mött, både där, i Skolsmart och här.

Comments Inga kommentarer »