ybc tar uppenbarligen mark(nad)

Hans Renman på ybc (young business creatives) är glad. Han är rektor för en ny kommunal gymnasieskola i Nacka som går från idé till verkligehet nu i höst. I sin blogg delar Hans idag med sig av intagningsstatistiken. Jag citerar:

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium). I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm. Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet - 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet - 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1

Jag hoppas verkligen, innerligt och förnuftigt att varenda skolledare, lärare, fackledare, skolpolitiker och skolhuvudman frågar sig: "Hur gick det där till?" Jag kan lova att det var inte av en händelse. Orsakerna är bland annat utmanande visioner, koll på marknaden, engagerandet av proffs, massa samarbete, modig huvudman, god marknadskommunikation, med mera. Smart marknadsföring alltså.

Är du Jante 1.0 och spontant tänker "ja, ja, men dom har faktiskt inte haft någon verksamhet. Vänta bara och se när dom skall leverera själva undervisningen". Då tycker jag du skall lyssna på Fredrik Häréns i P1 Sommar, om Jantelagen 2.0. "Du ska inte tro att du är den enda som är nåt". Och följdaktligen, kan han så kan jag också.

Sen undrar jag om det finns någon forskare som systematiskt studerar sådana här intressanta fall så att vi får mer kunskap om hur man marknadsför skolor?

Mobben är mer än marknadsföring

Jag är hjärtligt trött på de tunna debatterna om mobiltelefoner som stör undervisningen och om skolor som lockar elever med mobiltelefoner och datorer. Båda sakerna borde vara lika självklara i skolarbetet som griffeltavlor och växtplanscher en gång var. Abilene Christian University (ACU) bjuder oss på ett inspirerande exempel hur man drar nytta av detta för att utveckla såväl sin undervisning som sitt varumärke.

Apple börjar den 11 juli sälja sin senaste 3G-modell av iPhone. Jodå, Sverige finns med bland dom länder som får ta del av revolutionen. ACU har tidigare jobbat fram en undervisningsmodell dom kallar Connected. Nu går dom vidare och ger alla nya studenter en gratis 3G iPhone. För dom är det ett självklart steg, eftersom 93% av studenterna sedan tidigare har med sig egna bärbara dator till universitetet. Än mer självklart blir det när vi betänker att ACU redan är igång med iTunes U. Där kan studenter och personal ladda upp/ner föreläsningar och intervjuer, uppleva det akademiska livet och utforska studentlivet, med mera.

ACU har ett par filmer om sin satsning. Den första kan du se nedan, den andra hos YouTube.

Sponsrad skolresa stimulerar

Klass 9A på Hillerstorpsskolan (F-9) i Gnosjö kommun ville som så många andra åka på klassresa. Men eftersom det är olagligt att i skolans regi från föräldrarna samla in större summor pengar till skolresan var de tvugna att hitta nya vägar. Lösningen blev sponsorfinensiering och arbete utanför skoltid. De kontaktade företag i trakten och anordnade en påsksoare. Den senare drog in 8 000 kronor via inträdesavgifter och "sponsorplakat". Ytterligare 13 000 kronor fick de genom reklamutrymme på T-shirts som alla elever bar under studiebesöken i Stockholm, bland annat på Tekniska museet (där jag för övrigt höll en föreläsning för ett par veckor sedan). Personalen på studiebesöken sa inget, men tittade ganska mycket när klassen gled in.

Klassföreståndaren och bildläraren Annefrid Sjöman samt eleven Johanna berättar i ett ljudklipp från P4 Jönköping hur nöjda de är med satsningen. I ett annat inslag berättar eleven Simon om det föräldramöte där iden väcktes. En av föräldrarna föreslog att klassen skulle göra T-shirts. Tomas fyller i att arbetet med att fixa sponsorer var både roligt och utmanande (tex att få tag i all personer). En del nappade direkt och en del "fick man försöka locka".

Den ansvariga läraren Sjöman är dessutom medieskicklig och påpekar att skolan har ett långtgående samarbete med näringslivet (vilket man ska ha enligt läroplanen).  Bland annat har de ett projekt som heter "Framtidskraft". Hon säger att sponsring är absolut något Hillerstorpsskolan kommer fortsätta med.

Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket i Stockholm, säger till Sveriges Radio att det finns inget förbud mot att samla in pengar till klassresa. Förbudet gäller att ta ut avgifter från föräldrarna. Föräldrarna kan möjligen få bidra med pengar till något museibesök eller liknande. När det gäller att få in sponsorpengar så finns det "väl också en gräns för vad som är rimligt med tanke på att eleverna går i skolan och skall ha tid med sina studier".

P4:s reporter försöker också pressa Westerholm att säga var gränsen mellan sponsring och ren produktförsäjlning går. Även hon är medieskicklig och parerar frågorna flera gånger. Till slut får vi höra att hon "skulle nog hesitera som rektor innan mina elever fick ge sig ut och marknadsföra produkter". Fast, själv tänker jag osäkt på all salamikorv, majblommor, kokosbollar och annat som företag låter skolbarn (och föreningar för den delen) sälja. I mitt tycke är det bra träning i företagande. Det viktiga är att man (skolan/eleverna) är bra förhandlare och reflekterar över erfarenheterna i ett läroplansperspektiv.

Mer gick att höra klockan 15:17 (dvs 17 minuter in) i programmet Lasso (SR Jönköping) den 10 juni.

Jag försökte direkt via mejl nå Annsofi Sjöman för att veta mer. Tex om reaktioner efter P4s inslag; om dom dokumenterat externt, tex bilder på webben; vilken form av ämnesrelevans intäktsformatet hade; vilka företag som sponsrade; och vad eleverna och sponsorer eventuellt säger sig ha lärt. Dessutom blev jag nyfiken på projektet Framtidskraft. Hon ringde upp min mobilsvar ganska omedelbart. Tyvärr hann jag inte ringa tillbaks innan hon gick på semester. Men vi kanske får reda på mer senare.

I alla fall hade varit suveränt för skolans varumärkesbyggande och PR om dom på sin webbplats direkt hade haft mer information och länkar till inslagen hos Sveriges Radio.

Vi kan lära av restaurangerna

Ibland för ödet samman en massa skeenden och det håller på att hända mig nu. Så jag skriver av mig lite innan jag kan berätta en längre historia som kanske börjar snart. Skeendena handlar om att jag dels bor i Fruängen (nära Johan Skytteskolan och restaurang Långbro värdshus, se nedan), att jag för ett par veckor sedan var i Frankrike och klev på kocken Fredrik Erikssons prisplakett utanför restaurang Paul Bocuse och ett rykte jag hört...

Det som nått mina öron är att en satsning på skolmat får föräldrar att vilja sätta sina barn i den skolan, i det här fallet Johan Skytteskolan i Älvsjö. Än så länge bara hörsägen, men jag tror på fullt allvar att även om skolmaten är viktigt, så speglar satsningen att skolans ledning och personal utvecklar sin skola på ett värdefullt sätt. Enligt Skolmatens vännner är matlyftet en succé, se mer info hos Bra Skolmat (ett samarbete mellan LRF och de bondeägda livsmedelsföretagen).

Våren 2005 gjorde jag ett inslag i Skolsmart om TV-kocken Melkers insats på en skola i Enskede. När jag rotar i skeendet ser jag att Fredrik Eriksson har en "blogg" kopplad till restaurangen Långbro värdshus som han driver sen drygt ett år. (Blogg inom citattecken eftersom han kallar den så, även om det saknas till exempel möjlighet att kommentera, permalänkar och RSS-flöde.) Där läser jag att han efter sommaren sjösatte Restaurang Skyttekällaren på Johan Skytteskolan i Älvsjö. En poäng är att han arbetat med den satsningen tillsammans med skolan sedan i våras. (Melker steppade in några dagar, rörde om, och försvann).

Sen var det det där med Frankrikeresan (jag föreläste om Sociala medier och webb 2.0) För mig var besöket hos Paul Bocuse inte bara en (otrolig) kulinarisk erfarenhet, utan också en Aha-upplevelse. För många år sedan läste jag en bok om Service Management av den numera bortgågne tjänstemarknadsföringsexperten Rickard Normann (som jag senare lärde känna). Normann beskrev i ett av praktikfallen hur en restaurang höjde kvalitén genom att ge gästerna insyn i köket. Praktiskt gick det till så att Bocuse lät sätta upp glasfönster till köket så att gästerna kunde se hur matlagningen gick till. Det både ökade värdet av restaurangupplevelserna och sporrade kökspersonalen att visa upp sina goda (sic!) sidor. Dessutom, för att citera Sven-Gunnar Svensson PR-strateg på svenska Bocuse d’Or-akademien, detta var också otroligt skicklig marknadsföring. Fönstrena in i köket blev en del av restaurangens image, något att snacka om när man sprider rykten.

Ett bra kök är alltså något man kan snacka om, även i skolans värld. Utöver det är naturligtvis skolans övriga måluppfyllelse viktig. (Konstigt nog hittar jag ingen länk till Johan Skytteskolan när jag letar info om den här satsningen, den fick jag googla fram.)

Utan PR ingen vinnare - fallet SuperG

Genom Skolportens dagsbrev uppmärksammade jag idag att poddsändningen SuperG vunnit pris i en språktävling anordnad av Nordiska ministerrådet. Skolporten hade i sin tur plockat nyheten från en kort artikel i tidningen MacWorld. Där hade journalisten i sin tur blivit informerad genom ett pressmeddelande från Broängens skola (där SuperG produceras).

Kort sagt, och jag har sagt det förut. Mediehantering är inte bara att vara förberedd på frågor i kris från en kritiskt granskade presskår. Det är också att hjälpa medierna göra sitt jobb som också handlar om att uppmärksamma positiva saker i skolans värld.

Det är naturligtvis värdefullt för dom berörda i Broängen att få ett pris. Men det är lika, ibland mer, uppskattat att bli omtalad i bra mediesammanhang - i det här fallet MacWorld. Och det kräver aktivt arbete med medierlationerna.

Vilka är dom bra exemplen?

Jag fick idan en fråga från några studenter på Handelshögskolan i Stockholms Executive MBA program. Med deras tillstånd publicerar jag mejlet här (jag har lagt till länkarna) - och mitt svar.
---

Hej!
Jag heter Marianne Westerlund och går Executive MBA på Handelshögskolan. Jag samt två kurskamrater skall genomföra ett affärsutvecklingspojekt på en skola. Huvuduppgiften är att att förbättra marknadsföringen av skolan samt även titta på möjligheter till verksamhetsförändring i form av förändrad schemaläggning ( fler elever, oförändrat antal lärare, bättre ekonomi)
Jag fick i samband med detta ditt namn av Micael Dahlén. Vi letar framgångsrika exempel på marknadsföring av skolor, gärna också kontakt med skola som genomfört ngn form av skiftgång för eleverna.

Vore mycket tacksam om du kunde ta dej tid att fundera på om du kan/vill hjälpa oss med detta?
Med vänlig hälsning,

Marianne Westerlund

---

Hej Marianne och kurskamrater,

Vilket otroligt bra utvecklingsprojekt! Tyvärr har jag på rak arm ingen lista över sådana skolor.
Försökte för några år få till forskningspengar för det, men icke. Ett uppenbart exempel är
Rinkebyskolan. Jag tror också att Broängen (i Borkytka) kan vara en kandidat.
Tips på vägar att leta vidare kan vara att höra med Fredrik Jeppesen (jag CC:ar honom)
och kolla det jag skrev om Qualis, som kan ha förslag på skolor:

Ett uppenbart, och politiskt intressant, alternativ kan också vara att fråga Myndigheten
för Skolutveckling. Det kan vara så att dom vet ännu mindre en jag, och då är det
otroligt pinsamt, jämför rapport om Attraktiv skola

Lycka till och hör gärna av er (löpande :-)
/richard