ybc tar uppenbarligen mark(nad)

Hans Renman på ybc (young business creatives) är glad. Han är rektor för en ny kommunal gymnasieskola i Nacka som går från idé till verkligehet nu i höst. I sin blogg delar Hans idag med sig av intagningsstatistiken. Jag citerar:

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium). I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm. Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet - 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet - 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1

Jag hoppas verkligen, innerligt och förnuftigt att varenda skolledare, lärare, fackledare, skolpolitiker och skolhuvudman frågar sig: "Hur gick det där till?" Jag kan lova att det var inte av en händelse. Orsakerna är bland annat utmanande visioner, koll på marknaden, engagerandet av proffs, massa samarbete, modig huvudman, god marknadskommunikation, med mera. Smart marknadsföring alltså.

Är du Jante 1.0 och spontant tänker "ja, ja, men dom har faktiskt inte haft någon verksamhet. Vänta bara och se när dom skall leverera själva undervisningen". Då tycker jag du skall lyssna på Fredrik Häréns i P1 Sommar, om Jantelagen 2.0. "Du ska inte tro att du är den enda som är nåt". Och följdaktligen, kan han så kan jag också.

Sen undrar jag om det finns någon forskare som systematiskt studerar sådana här intressanta fall så att vi får mer kunskap om hur man marknadsför skolor?

Totlol, videosajt för sexåringar och yngre

Kolla Totlol, en ny föräldramodererad videosajt (i beta) med filmer för barn mellan 6 månader och 6 år. Jag har bloggat mer om det här initiativet på weconverse.com.

Webbstjärnan 09 öppen för anmälning

Från och med idag kan du som är lärare anmäla dina elever till tävlingen Webbstjärnan 09. Det är en suverän möjlighet att utveckla dig och dina elever i hur man publicerar, och inte bara tar emot det som finns, på webben. Tävlingen beskrivs kortfattat så här:

Gör en webbplats av skolarbetet. Tävla i Webbstjärnan. Med moderna verktyg är det enkelt. Stiftelsen .SE står för allt som behövs. Öppen för alla elever på gymnasiet. Anmälan görs av en lärare

Tävlande lag får gratis en egen webbdomän (namn på Internet), en webbplats och en uppsättning nyttiga verktyg. Förutom de kunskapsmässiga vinsterna, så lurar i nätet ett förstapris på 20 000 kronor, flera andra prispengar samt ära och berömmelse.

I början av 2008 bidrog jag till projektet genom att på uppdrag av .SE att komma med några kreativa idéer och förslag till tävlingens namn, upplägg och genomförande. Tillsammans med en intern arbetsgrupp hos .SE mejslade vi fram en uppenbarligen värdefull  utgångspunkt. Det känns bra att satsningen nu realiseras och att delar av mina förslag (som bitvis var rätt långtgående och kontroversiella) finns kvar i det upplägg som nu erbjuds elever, pedagoger och skolor.

Skaffa en PR-handbok gratis

PR-byrån Westanders bjuder hela världen (som kan svenska) på en 40-sidors handbok med goda råd kring PR. Du kan bläddra i pr-handboken på webben eller ladda ner den som pdf. Själv har jag bara snabbtittat i den, men det verkar vara väldigt matnyttigt för den skola som vill ha med PR att göra. (Dom som inte vill fattar jag inte vad dom vill).

Dessutom är pr-handboken i sig en mycket smart form av traditionell, men inte social, marknadsföring. Om det bloggar jag om i weconverse.

(tack till Bengt på Brainjam för tipset om handboken i sig)

Livet är mer än shopping - via Blondinbella

Tror ni att ungdomar kan lära sig nåt skolrelevant via den namnkunniga Blondinbella? Massor kan jag lova! Här är en grej. Idag klockan 17:24 publicerar Blondinbella ett inlägg med rubriken "En sann humanist kan inte räkna". En halvtimme senare har hon fått 11 kommentarer. Jag tar mig friheten att återge såväl Isabellas inlägg som kommentarerna plus lite annat spännande. Ifall ni fått för er att hennes blogg är helt värdelös.

Isabella:

Det har varit en strålande skoldag faktiskt. Skrev ett bra tyskprov, åt en trevlig lunch med vännerna i klassen och gruppredovisningen om historiesyn gick fantastiskt bra! Jag har alltid haft väldigt lätt att prata inför människor - främst för att jag tycker att det är roligt. Men ändå händer alltid samma sak varje gång jag står där och ska prata; jag använder mig av försvåra ord så att det blir helt fel! Man står där framför klassen och svagt minns man ett ord ur boken fast inte ur vilket sammanhang det var taget, ändå flyger det ut i munnen och resten av talet står man bara och funderar på om man skämde ut sig eller ej.. Typiskt.  Idag hördes "Storväldigad", "okonsekvent" "mitten av 1850" "Patriolism istället för patriotism" osv. Någon som känner igen sig?
Nu ska jag slänga i mig lite mat och sedan är det dags för att sätta mig och skriva ett historiearbete, här kommer därför enkla tips inför att plugga:

Mina pluggtips

- Först och främst så fokuserar man lättare om man sitter i en välstädad miljö. Vädra ut, plocka undan allt på skrivbordet som du inte behöver.
- Ät middag innan och byt om. Sitter du hungrig eller har jeansen inskärandes i magen kan du definitivt inte skriva ett bra arbete. Även om du kan det är det helt onödigt.
- Ha en stort glas vatten, te och något att tugga på. Några skivor frukt?
- Sätt en tid som du ska hålla fokus när du plugggar, för mig är en timma lagom sedan behöver jag en kort paus att göra något annat på.
- För att göra plugget enklare. Läs betygskriterierna noga! Då vet du lättare vad som behövs skrivas på arbetet för att få det betyg du vill ha. Annars blir det lätt så att man glömmer eller skriver onödigt mycket.
- Inställningen. Tänk positivt! Under denna timma som du pluggar gör du något bra och vad stolt du kommer att känna dig efteråt. Den tid som du faktiskt pluggar är mindre än den tid som du känner ångest över att du inte pluggar när du borde.

Kommentarer:

#11 ullagittan.
precis vad jag behövde nu kände jag! vet dock inte om det motiverar mig till att plugga men varför inte prova liksom =)
2008-apr-08 @ 18:03

#10 Hannah
Bra råd :)
Dock var det inte specielt svåra ord men jag förstår vad du menar ;) Sen heter det ETT (stort) glas vatten (inte EN).
2008-apr-08 @ 18:00 URL: http://hsdiary.blogg.se

#9 evelina
Vad bra att du skrev några tips! Skulle precis börja plugga no :)
Ha det bra.
2008-apr-08 @ 17:53

#8 emelie
Min lärare visade när du var med i Debatt för att snacka om modebloggar idag. Vi snackar debatter just nu på samhällen och då visade han tre exempel och du var den ena! :)
2008-apr-08 @ 17:49 URL: http://hotpott.blogg.se

#7 anton
hehe som rebecca sa.
ska oxå plugga lite nu. dina tips kanske piggar upp. :)
2008-apr-08 @ 17:45  URL: http://antonbrolin.blogg.se

#6 Sussi
eh, kallar du det svåra ord?
2008-apr-08 @ 17:44

#5 Rebecca
tack för tipsen!
hade tänkt att plugga so nu,så nu har jag ju några tips!
2008-apr-08 @ 17:41 URL: http://www.rrrebecca.blogg.se

#4 Melika
Bra tips!
2008-apr-08 @ 17:40
URL: http://melikas.blogg.se

#3 baby loonia
annat bra pluggtips är att börja i god tid !
2008-apr-08 @ 17:37 URL: http://babyloonia.blogg.se

#2 Annizh
Fan vad bra tips, ärligt (: Speciellt det sista för det känner men igen sig för mycket på /:
Men jättebra ! :D
2008-apr-08 @ 17:34 URL: http://annizh.blogg.se

#1 Emil.S
Om man sitter i en ljudlig miljö så är musik även ett bra tips. Hörlurar stänger ut allt ljud så man kan vara ifred med sitt arbete.
2008-apr-08 @ 17:33 URL: http://enmilsten.blogspot.com

Annat spännande:

Emil.S skriver i sin egna blogg lite tidigare bla: "Och bäst av allt var att det gick bra på spanskaglosorna!". Annizh bla "Skolan gick som vanligt cp. Gjorde min redovisning iaf och det gick great  :D". Melika (som bor i Bryssel) "Idag öppnade även en kafeteria i vår skola, som bara är för 5-6-7:orna... Själv går jag i 4:an och får vänta i ett år, men det är vi vana vid på vår skola". Rebecca "sen måste ja försöka få in so,n in my brain! och renskriva lite svenska som ja egentligen inte orkar göra". Anton "Fick ett brev från De la Gardie om min kära Mänskliga Rättigheterkurs... Hehe. 60% frånvaro, lagom kul".

Ja, så där håller det på. Dom 10 minuter det tog mig att göra det här inlägget fick Blondinbella 11 kommentarer till på sitt inlägg. #22 är extra spännande: "du, kan du inte göra en kategori för pluggtips? du har väl ett inlägg om uppsatstips också? skulle va skitbra o få läsa sånt när man har prov snart".

Rume?

YBC låter proffsen hjälpa till

Via Dagens Media snappar jag upp att Mindshare raggar elever åt gymnasieskola. Mindshare är en global mediebyrå och en av de största i Sverige, med uppdragsgivare som Motorola, IBM, Volvo, Åhléns, Diesel, 3, Kista Galleria och H&M Rowells. Nu senast fick dom in Hasbro, ett ledande globalt leksaks- och spelföretag. Skolan i fråga är Nackagymnasiet YBC och dess rektor Hans Renman motiverar steget bland annat med orden:

"Jag anlitar extern expertis när det gäller snöskottning och hälsovård. Varför skulle jag inte kunna göra det när det gäller reklam?"

Det här är ett superintressant fall på flera plan. Till att börja med är det en kommunal skola (kolla webbplatsen, som är riktigt läcker, med bla en bloggande rektor) och en del av ett intressant projekt där såväl kommunala som fristående skolor samlas i samma byggnadsområde som kallas Kunskapsgallerian (hittar ingen vettig länk dit).

Mest fascineras jag dock av att en sån liten organisation (YBC) tar hjälp av en så stor aktör som Mindshare. Det kan bero på personkontakter, och att Mindshare tar det hela lite med vänsterhand så att säga. Men det kan också vara så att de båda ser det hela som ett kanske litet, men strategiskt mycket intressant, samarbetsprojekt. Det vore kul att veta mer än att YBC kontaktade Mindshare direkt utan upphandling.

Sen hyser jag vissa, om än små, farhågor att dom taktiska åtgärderna fastnar i traditionella annons- och PR-åtgärder. Hörde precis att Johnny Lindqvist på Dist (se gärna hans inlägg) precis som jag lägger vikt till vad som händer i dom sociala medierna när det gäller exempelvis skolvalsdiskussioner. Men inte minst för att jag förra året föreläste för Mindshare och deras kunder och vet att webb 2.0-kompetensen åtminstone finns.

Ett sätt att sälja grammatiken

På annat ställe har skrivit ett inlägg om Grammar Girl, "quick and dirty tips for better working". Jag lärde mig mer om den podcasten genom Susans och Dans samtal med Mignon Fogarty i Learning Times Green room #40 (för övrigt en suverän podd för skolfolk).

I weconverse utvecklar jag under rubriken "Lär av Grammar Girl" lite mer om hur den oerhört populära kanalen funnit sin publik - och det är inte genom annonsering! Miriam Fogerty som producerar dessa 4-5 minutersavsnitt har miljontals lyssnare, men dom flesta finns i USA och majoriteten är mellan 25 och 50 år gamla.

Det låga antalet yngre lyssnare kanske beror på att Grammar Girl finansieras av sponsorer. Ett eventuellt hinder för engelsklärare som ser den fantastiska möjligeten att låta eleverna lyssna på Grammar Girl. PIS-Projektet (Podd i Skolan) har visat att bara den detaljen att formen (mp3-spelare, där specifikt iPods) säljer innehållet (matematik). Grammar girl kan bli en annan variant på samma tema.

Och du lärare som inte gillar annonserna - gör din egna podd för dina elever. Enkelt och kul. Eller låt dom göra en podd för dig. Ännu enklare och ännu roligare!

PowerUp - ekologiskt lärande

IBM lanserar tillsammans med TryScience/New York Hall of science (kolla den webbplatsen också) 3D-spelet PowerUp Game, Det spontana intrycket är rätt långt ifrån traditionellt undervisningsmaterial i skolan. Alltså coolt och spännande. Jag får en känsla av att här samlar IBM sitt mångåriga intresse för en omdaning av skolan med aktuella erfarenheter från flera satsningar i 3D-världen Second Life. Med andra ord är det frågan om en separat 3D-miljö där 1-6 deltagare tävlar i team på en planet som rymmer max 50 tävlande.

I fokus står planeten Helios, som håller på att gå under av miljöförstöring och koldioxidhantering är en möjlig fix. Känns problematiken igen?  Jag har inte hunnit testa själva spelet än (lanserades i lördags vilket jag precis fick reda på det via Marketing & Strategy Innovation blog) och man måste ladda ner en programvara till datorn först. Men det finns gott om information för elever, föräldrar och lärare. Så här inleds Teacher's lesson plans:

"Teachers, do you dream of a learning resource that will grab your students’ attention and engage them as thoroughly as the video games they play at home and on their mobile phones? Are you looking for a classroom resource that will motivate your students to apply science and math concepts to real world problems? Would you like to spark your students interest in pursuing a career in Science or Engineering?"

Hur skapar man en sån här grej? Jo, bland annat har 200 ungdomar mellan 12 och 16 år varit med när ingengörer och museiefolk utvecklat spelet. Alltså, målgruppen är med och skapar produkten. Sker sånt när traditionella läromedel (böcker) tas fram?

Själv skall jag snarast möjligt in och testa. Är det någon svensk lärare som vill låta sina elever köra och ge lite återkoppling här? Hoppas jag gör.

Blommens lärare lyckades!

En enorm eloge till min sons lärare på Blommensbergsskolan som lyckats mata in data i Stockholms Skolwebb. På utlovad tid fanns där uppgifterna, även om det var svårt att hitta dom. Stockholms Skolwebb är i övrigt det värsta datorbaserade elände jag sett på minst 20 år, men det orerar jag om på annan plats. Där kan du förresten få tips på några sköna webbgrejor.

Här vill jag bara återigen tacka lärarna för den bild dom den vägen förmedlar om grabben min. Jodå, personalen på Blommen är fantastisk bra på många andra saker också. Det är stor skillnad mot förra skolan, vilket även märks när jag tittar på vad sonen angivit i sina svar.

En sak som slår mig är att han bedöms av mentorn och alla ämneslärare, men han får i systemet ingen chans att ens i närheten utvärdera skolan på motsvarande sätt. Den individuella utvecklingsplanen gäller eleverna, inte skolenheten i fråga. Finns det månne någon utvecklingsplan för skolan?

MATTEKOMPETENSEN EXPLODERAR I ÄLVJSÖ

Glaset är nästan helfullt, inte halvtomt! Och jag försöker fylla på med lite insikter i marknadsföring i stället för pedagogik. Idag publicerar Svenska Dagbladet under rubriken "Lärares matematikkompetens minskar" ett debattinlägg signerat Astrid Pettersson, Professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik, Stockholms universitet

Tidigare har jag här, och i föreläsnings/undervisningssammanhang, delvis lastat lärarfacken för den negativa bilden av den svenska skolan. Det blir lätt så när dom hela tiden tutar ut larmrapporter om verksamhetens och lärarnas situation. Nu verkar pedagogikprofessorn gå i samma fälla. När man skickar iväg en debattartikel till dom stora drakarna är det vanligen så att dom sätter rubriken och förbehåller sig att korta ner materialet. Alltså hjälper det föga om Pettersson hade en annan, positivare rubrik som tex "I dagarna stärks den svenska mattelusten", eller "Tretusen lärare fyllda av matematikentusiasm".

Kan man inte pressdebattens spelregler och taktik finns det alltid hjälp att få (köpa) från duktiga och professionella PR-konsulter. Vill man inte det så kan man försöka tänka på vad det är man vill ha sagt. Nu verkar det så som att Pettersson ville säga minskad kompetens. Men vad jag med egna sinnen märkt, direkt på plats i Matematikbiennalen 2008 i Älvsjö, är en otrolig kraftsatsning som helt enkelt inte kan betyda annat än ÖKAD KOMPETENS. Nu skall jag dit igen för att suga i mig av alla godbitar som bjuds.

Nyheterna på TV4 (Stockholm) hade ett fint inslag om webbmatte.se i går morse. I övrigt läste jag i förmiddags igenom Metro, Stockholm City, SvD och DN som inte hade ett ord, förutom de från Pettersson, om biennalen. Synd, men kanske i morgon?

Vad gör barnen?

Titta på filmen. Vad är det barnen gör? Jag menar att om du inte kan räkna ut det så känner du inte barn tillräckligt mycket för att arbeta för/med dom.

Som vanligt (sic!) är det marknadsföring bakom. I det här fallet hos Benetton. Läs mer hos K-märkt. Tack Simon för tipset.

Lär dig om PR på webben

För flera år sedan publicerade jag i Skolmarknad och Skolsmart lite om PR och dess verktyg. Bland annat gjorde jag ett live experiment med tjänsten Newsdesk. Deras VD bloggade härom veckan om hur en av deras amerikanska branschkollegor beskriver (läs lär ut, jämför förra inlägget) sina tjänster.

Så kolla filmen och få en lektion både i hur man kan göra (lära ut) och vad du kan göra (utnyttja möjligheter).

Edusims smarta marknadsföring

För nästan precis två år sedan interjuade jag i Skolsmart David Martin som leder och varit med och grundat företaget Smartboard. Idäg stötte jag på videon nedan, kolla först och läs mer sen.

Hur hittade jag då detta? Kort och gott. I min RSS-läsare (Bloglines) prenumererar jag på flödet från bla Futurelab. Där skriver C. Sven Johnson om Transreality Interfaces: From Whiteboards to Grey Matter, och visar videon ovan som ligger på YouTube. Sven i sin tur hänvisar till Ron Teitelbaums Are you ready for this? Croquet on an Inteactive White Board i bloggen The Weekly Squek. I kommentarerna finns en länk till Julian Lombardi (Duke University) som skriver mer (och Sven länkar till fyra andra). Så sprids det vidare.

Videon ovan, Your Interactive whiteboard may never be the same again, laddades upp till YouTube den 3 oktober och har i nuläget visats 1557 gånger. I videon Using Croquet on a Smartboard förklarar Rich upplägget (uppladdad 26 september, 3323 visningar). För egen del tror jag inte att den senare videon (traditionell, tråkig, men informativ) hade lockat mig att kolla vidare. Det är den första videon (cool musik, grafiken och elevernas utforskande) som fångar mitt intresse.

I båda, och förmodligen fler, videorna visas URLen edusim.greenbush.us. Förmodligen inte en krona lagd på reklam, men lite tid och resurser på att utnyttja postmoderna konversationer.

Var beredd på att dina elever i din skola kommer vilja ha det här. Föregå genom att skaffa, pröva och grunna på hur dess användning hjälper dig uppfylla dina, elevernas, och skolans mål.

Ingen marknadsföring på Skolforum

Om några veckor är det dags för årets Skolforum, "mötesplatsen för skolan". Jag har roat med med att skumma igenom det digra programmet och där verkar finnas allt - utom just marknadsföring.

Synd.

Jag försökte för ett par år sedan sälja in idén till arrangörerna att jag skulle producera ett seminarium om marknadsföring i skolsammanhang. Men dom sa att det var så trångt om plats, många seminarier och undrade helt enkelt om någon över huvud taget var intresserad. Och eftersom jag inte längre orkar/hinner lägga min energi på dom som inte vill/förstår så lät jag det bero.

Numera vet jag att intresset finns, och att det är stort. Undrar om Skolforum märkt det?

Gatarski aktuell i Dagens Samhälle

I förra veckans nummer (nr 28) av Dagens Samhälle intervjuades jag av Åse Lo Skarsgård på sista sidan under vinjetten "Aktuell profil". Tyvärr finns inte den med på deras webbplats, så jag tar mig friheten att publicera artikeln "Skolor måste satsa resurser på PR" här i pdf-format. Förmodligen inte tillåtet, men jag tänkte att det borde gagna dom också eftersom det följer med en porto-betalt prenumertionskupong. Dessutom länkar jag direkt till Dagens Samhälles prenumerationssida. Samtidigt vill jag verkligen tacka dom för hjälpen att mina tankar sprids.

Ett par reflektioner kring intervjun i sig, apropå PR. Åse Lo tog kontakt med mig den 18/19:e september. Just då hade jag inte tid, men vi enades om att jag kunde nås em den 19:e. Jag frågade också vad hon var intresserad av och hur hon hittat mig. Vi började intervjun när jag var på hemvägen (T-bana) och avslutade hemma via fast telefon (bättre ljudkvalité). Tog drygt 30 minuter. Jag frågade efter manus för att kunna kommentera eventuella missuppfattningar, men hon sa att dom inte mejlar texten innan publicering. I stället sa jag OK till en muntlig uppläsning. Senare mejlade hon om fotografering/bilder. Eftersom jag tyvärr inte ännu fixat bra aktuella bilder, och inte skulle hinna med fotografering på kort varsel, tipsade jag om ett par fotografer som hade bra bilder på mig redan. Det blev tydligen Sara Appelgren - kanon!. Den 20:e ringde Åse Lo för att kolla texten, men då kunde jag inte lyssna eftersom jag just då hade ett gig i Norge (om Sociala medier för iinsamlingsorganisationer). Men jag litade på henne, och i mitt tycke blev resultatet mycket bra. Även om jag påmindes om att vårda mitt språk. Sen kan jag tycke att det borde stått marknadsföring i stället för PR i rubriken, men det var säkert en fråga om sidutrymme. Hmm, jag måste fixa bra friköpta bilder på mig som (sociala) medier kan använda. Det underlättar för alla.

p.s. det är snart tre år sen jag fick min debattartikel "Effektivitet är inge kul" publicerad i just Dagens Samhälle. d.s.

Tradreklam för ReKo

Konsumentverket flaggar i en pressrelease för ReKo - ett projekt om reklam och konsumtion i vår tid. En snabbtitt på upplägget, som är under byggnation, ger vid handen att det verkar mycket intressant. Om än traditionellt. Alltså jag tycker menyn med föreläsningar, teman och övningar som Retorik Light, Bildanalys, Shoppingracet och Reklamfabriken verkar mycket matnyttigt. Fast jag är rädd för att det lätt kan bli för mycket pekpinnar och anti kommersialism. Men det beror på respektive lärare eller elev som nappar på möjligheterna. Jodå, eleverna kan ta initiativ till att ta upp ReKo hos sig. Dock börjar Konsumentverket med att fokusera på Malmös skolor.

Observera att Konsumentverket använder reklamverktyg, som pressreleaser, webbsidor och förmodligen broschyrer för att sälja in projektet. Samtidigt ler jag lite åt att dom inte verkar tillämpa "vår tids" reklam. Vad är värdet på varumärket "ReKo" för en lärare eller elev? Har dom produktplacerat ReKo någonstans? Finns det några kändisar med på ett hörn.

Hur som, spännande verkar det bli.

Apples Sommarskola - i England

Apple i Storbrittanien öppnar i sommar alla sina butiker för en gratis utbildning i "coola grejor med Mac". Akriviteten som döpts till Apple Summer Camp gäller alla barn mellan 6 och 12 år samt deras familjer. Bland annat får dom lära sig hantera ljud, bild, video och naturligtvis podcasting. Det färdiga resultatet kan man få med sig på CD eller DVD.

Kul, generöst och som vanligt smart av Apple. 1000 gånger bättre än en annonskampanj tycker jag.

Hur vore det om svenska skolor erbjöd någon sommarkurs. Till alla vuxna mellan 18 och 85 (typ) där man kan göra "coola grejor med kunskap"?

Surt sa räven Richard om morgondagens samtal

I morgon har skolminister Jan Björklund ett rundabordssamtal på Utbildningsdepartementet om skolors marknadsföring. Deltar gör bland andra skolminister Jan Björklund, Sveriges kommuner och landsting samt Friskolornas riksförbund. (Se Regeringens pressmeddelande).

Själv undrar jag om där finns representanter från några med goda insikter i marknadsföringens sköna konst. Samtidigt är jag numera osäker på hur mycket vetenskaplig kunskap det finns om marknadsföring av skolor. När jag tidigare försökte få till sådan forskning var den i princip obefintlig.

Det är nu runt tre år sedan jag fick avslag på en ansökan till VINNOVA respektive en annan ansökan Riksbankens Jubileumsfond för forskning om precis det som dom skall samtala om i morgon. I värsta fall lär diskussionen byggas på tidningsartiklar, TV-inslag och anekdoter. Och i dom fall jag källkritiskt granskat sådana inslag så har medierapporteringen vinklats rätt kraftigt.

Surt, det hade känts bra att ha kunnat bidra med något i morgon. Samtidig ruvar jag på lite idéer, eftersom jag blivit erbjuden ett gästlektorat på Institutionen för Reklam och PR på Stockholms universitet.

Göteborg formar framtiden

Min vän Stefan Osla som arbetar med skolutveckling i Göteborgs kommun meddelar stolt att deras nya utbildning Framtidspedag.nu går himla bra. Ett stort intresse från lärare och på bloggen kan man läsa att den poddsändning som hör till utbildningen toppar iTunes Education-lista.

Pröva skolreklamen juridiskt

Marianne Reuterskiold, VD för Sveriges Marknadsförbund, publicerade i går ett inlägg i debatten om skolors reklam och eventuellt nya regelverk. Hon levererar en mycket bra poäng - det finns ingen anledning att skapa nya regler innan dom existerande prövats. Jag vill här förmedla Mariannes tips om att juridiskt pröva det som görs. Som hon skriver "Det är enkelt för KO att dra en skola inför Marknadsdomstolen. KO kan göra det på eget bevåg eller agera på t ex föräldrars anmälningar till KO. Enskilda personer kan inte stämma någon inför Marknadsdomstolen, utan får vända sig till KO. Detta kostar inte den enskilde någonting. KO väljer sedan att ta upp fall som anses principiellt intressanta eller av annan anledning viktiga."

Lektion.se och marknaden

Lärare vill göra miljonklipp använde Dagens Medias skickliga sättare som rubrik på en artikel förra veckan. Den handlar om hur tre före detta lärare numera blivit entreprenörer. Lektion.se startade från början med en idé om att lärare kunde och borde dela undervisningsmaterial med varandra.

Det är några år sedan jag träffade grundarna den första gången. Jag har glatts med dem och den otroliga tillväxten i antalet användare/medlemmar. Deras community slår alla statliga/regionala alternativ med råge. För mig är en av anledningarna att verksamheten baseras på användarnas behov - inte på några högre makters idéer om hur det borde vara.

Men den stora populäriteten innebar också högre kostnader för initiativtagarna. Dom valde annonsering och sponsorsamarbeten. Dagens Media anger att grundarna siktar på 5 miiljoner i kronor i omsättning i år. Det är bra jobbat. Om inte annat kan vi konstatera att skolan är en värdefull marknad - det är ju därför annonsörerna och sponsorerna lägger sina pengar där.

Webbplatsen och marknadsföring

I fredags var jag på Episerverdagen för att suga in kunskaper och kontakter. Ett fantastiskt och innehålsrikt arrangemang. Bland alla spännande personer jag träffade fanns Robert Sahlin. Vi kom in på gymnasieval och han nämnde sitt blogginlägg Svenska Gymnasieskolor dåliga på webben. Tack och lov pekade han också på ett bra exempel - Sågbäcksgymnasiet i Huddinge. Jag har bara hastigt kikat in där, men isses vad snyggt det verkar tycker jag. Hittills har en av mina favoriter varit från USA, dvs Mabry middle school. Dom använder dessutom både bloggar, poddar och RSS (det senare saknar Sågbäcksgymnasiet). Men, som jag noterade på mitt seminarium för kommuners informationsdirektörer - Huddinge använder RSS i andra skolsammanhang.

Fast, som vanligt är det användarna som bestämmer (åtminstone i Web Service Award). Jag har i många år försökt inspirera grundarna av Web Service Award att dra igång en tävling för enbart skolwebbplatser, men inte lyckats hittills. Men jag nöter på.

Av någon för mig obegriplig anledning var Stockholm stads webbplats nominerad till Episerver Award 2006 i kategorin Bästa webbplats offentlig sektor. Apropå att Robert i sitt inlägg skriver "Fullständigt obegripligt att inte Stockholms stad köper in en plattform som stadens alla gymnasieskolor kan använda för sina respektive webbplatser". Jag vet egentligen inte hur det ligger till, men jag har fått för mig att Staden (mer eller mindre) tvingar alla skolor att få in sina webbplatser i det egna usla systemet. Fult, gammaldags och ofunktionellt. Typiskt von oben-tänk.

Rykte och teknik i konkurrensen

Idag publicerar Uppsala Nya Tidning ett helt uppslag under rubriken Knivskarp konkurrens om eleverna. Tyvärr (typiskt nog :-) finns inte artikeln med mig med i tidningens webbupplaga, men du kan höra intervjun som ligger bakom i senaste Skolsmart.

Dom har satt rubriken "Gott rykte och ny teknik bäst magnet" och jag tycker att i dom två spalterna fångar journalisten Anna Orring nästan det viktigaste av allt jag förde fram. Men bara nästan, för jag (mitt fel alltså) missade en jättegrej när hon innan publiceringen lät mig kommentera citaten med mig. Jag skulle påmint om att det absolut viktigaste är en bra verksamhet. Utan en bra skola finns det ingen anledning att göra reklam, locka till öppet hus eller imageannonsera. I övrig är det som kom med är I sammandrag: Tänk strategiskt och långsiktigt, börja med behoven och avgör budgeten först när kommunikationsmålen är satta; Kommunicera mera, för skolan finns inte om den inte hörs; Skolorna borde [inledningsvis] avsätta mer pengar till utbildning av skolledare och övrig personal i marknadsföring (än på reklam); Ryktet är viktigast och ny IT lockar; Gör coolare skolsajter, för dom konkurrerar med andra, idag mer spännande, grejor på webben; Engagera elever, föräldrar och personal samt ta hjärna hjälp från personer som läser praktisk marknadsföring på högre nivå - tex studentarbeten.

Vad som ororar mig annars är inte att konkurrensen är hård, att utbudet av antalet platser är större än elevunderlaget eller att det läggs pengar på marknadsförinig. Det är precis så det måste vara i en väl fungerande marknad. Tänk bara på vilket marknadstorg som helst. Där finns mer än vad som faktiskt köps , ett helt accepterat förhållande som aktörerna räknar med - i bokstavlig bemärkelse . Inom nationalekonomisk teori finns det en idé om att utbud kan mäta efterfrågan på ett perfekt sätt, men det sker aldrig i verkligheten. Hellre tomma platser än elever utan plats. Det kostar, men är centralt i en marknad som utvecklar nya och bättre varor och tjänster.

Nej, det som känns mindre bra är att skolorna inte verkar utvärdera kommunikationsinsatserna. Tjänstefel skulle jag villja påstå. Hur skall vi annars bemöta signaturen Snittos fråga "Är det någon som tycker att detta är ett bra sätt att använda allmänna medel?" (Snitto har skickat in en kommentar till läsarfrågan Är det för många gymnasieskolor att välja ibland).

Sen kan vi glädjande nog se att Anna skriver om skolor som jobbar med turnerande elevambassadörer, artister som dragplåster till öppna hus och att skolorna faktiskt kommunicerar.

Knyck av Nacka kommun

Svenskt Näringsliv har i dagarna presenterat Får kommunernas invånare veta vad de vill veta år 2006?. Det är fråga om en rapport från undersökning av webbplatserna hos landets samtliga 290 kommuner. Det som undersökts är hur kommunerna med hjälp av hemsidan redovisar kvaliteten inom skola, hemtjänst och äldreboende. Svenskt Näringsliv lyfter fram att kommunerna generellt sett gör ett dålig jobb på det området. Efter att hastigt ha ögnat igenom rapporten vill jag peka på ett par viktigare saker.

För det första har det generellt sett skett en markant förbättring från föregående år, även om det bara handlar om en förändring från uselt till bättre. Vi kan alltså se att det går att bli bättre och att frågorna verkar tas på allvar.

För det andra är Nacka Kommun bäst, med 17 av 21 möjliga poäng. Även om totalpoängen omfattar mer än skolverksamheten så har Nacka kommun full pott när det gäller skolvalsrelaterad information. Göteborgs kommun är god tvåa, med 15 poäng - men "duger inte". I rapporterna ger författarna exempel på dåliga och bra kommunsidor. Kika gärna på missarna hos dom dåliga kommunerna. Men lär framförallt av vad Nacka gör. Inspirera er av det som verkar bra, ifrågasätt det som ni inte gillar, och gör det bättre själva. Det kallas benchmarking! Var inte Jante, utan ta chansen att knycka några goda idéer oavsett vad ni tycker om segraren, deras politiska sammansättning eller allmänna skolstrategi.

Citat ur rapporten: "Nacka bjuder på ett flertal olika kvalitetsrapporter inom skolans område. Det går att jämföra
betyg och provresultat mellan olika skolor. Det finns oberoende observatörsrapporter och
slutligen finns regelbundna kundundersökningar. Till skillnad från Göteborgs kommuns sidor
för jämförelser i Balansen vänder sig Nacka kommun tydligt till eleven/föräldern i sin
kommunikation."

I rapporten (som publicerades den 12 januari) illustreras ett par "mindre bra" exempel. Bland dom ingår Flens Kommun. Som av en händelse (?) finns på webbplatsens förstasida nyheten
Medborgarenkät (publicerad 15 januari) med en ingress som avslutas "Resultatet är nu sammanställt och Flens kommun får generellt sett ett bra betyg av sina medborgare". Och därinunder flaggar dom för Säg vad du tycker "...hjälper oss i vårt interna kvalitetsarbete som syftar till att förbättra och effektivisera den kommunala servicen". Om placeringen av dessa två informationsbitar på förstasidan är en medveten handling från kommunens sida, apropå att den pekas ut av Svensk Näringsliv, tycker jag det är bra gjort. Annars är det väl bara tur. Som jag ser det är det inte frågan om att mörklägga något som är dåligt. Jag är övertygad om att Flens kommuner tar Svenskt Näringslivs synpunkter på allvar. Men bristerna kan inte åtgärdas över en natt. Och innan dom lagat det som är trasigt är det bra att lyfta fram dom bra saker dom gjort.

Det vet varenda pedagog, man måste plussa och stärka dom goda sidorna hos eleverna. Att bara påpeka fel och brister är inte speciellt motiverande.

Tunaskolan kommunicerar

Jag snubblade över Tunaskolans webbtidning Tunabladet. Tunaskolan omfattar år 2-9, förskoleklass, grundsärskola samt Montessoriverksamhet. Det som först fångade min uppmärksamhet var att Tunabladet använder RSS (förklaras i Wikipedia och av Tunabladet självt). RSS, eller Really SImple Syndication, är en publiceringsteknologi som kommer på bred front inom alla möjliga områden (jag handleder just nu en student på GI-IHR som undersöker hur svenska företag ser på RSS).

Men poängen är dock att en snabbkoll ger mig intrycket att Tunabladet ger en rik bild av Tunaskolans verksamhet, även om jag är osäker på om själva skolan har en separat webbplats och skolan i sig. Det vill säga verksamheterna syns verkligen, men inte skolans struktur och grundidé. Vidare verkar det som att innehållet i Tunabladet skapas av såväl elever som skolans personal.

Kort sagt - en verkligt intressant grej, uppenbarligen omtyckt och prisbelönt. Ett lsyande undantag till mitt konstaterande att alltför många svenska skolor är urdåliga på att kommunicera sin verksamhet och därför ofta blir ointressant, trist och glömd av reklamöverösta medborgare.

Skolbarn ska bli mediesmarta

Förra våren rapporterade jag här att Sveriges Annonsörer börjat ta fram ett utbildningspaket för svenska skolor som heter Media Smart. Jag träffade kort därefter en konsult som arbetade med projektet och i vintras blev jag tillfrågad om att vara med i en "expertpanel". Men, eftersom Sveriges Annonsörer inte hade någon budget för mina tjänster så avböjde jag min medverkan.

Hur som, Dagens Media rapporterar att Media Smart kommer erbjudas besökarna på årets Skolforum i Stockholm. Förmodligen baserar dom det på ett pressmeddelande, men Sveriges Annonsörer har ingen information på sin webbplats.

En person, med låt oss säga "mycket god insyn" i annonsörernas värld, låter antyda att projektet inte är så populärt hos skolfolk. Jag undrar varför. Utan att ha sett och noga studerat materialet (gäller även mig) tycker jag man skall akta sig mycket noga för att avfärda det. Skolfolk över huvud taget har en himla massa att lära från annonsörer, reklambyråer och medierna. Dom är otroligt duktiga på kommunikation med barn och ungdomar!

Tandvård - smart verksamhetsutveckling i skolan

Mitt förr inlägg kom ur Marianne Westerlunds spännande MBA-projekt. Marianne är till vardags klinikchef på Folktandvården i Högdalen och hon berättade om en spännande grej dom gjorde för några år sedan. Det var problem att få många av barnen i Rågsved att komma till tandläkaren. Så Marianne var smart nog att göra en mobil klinik som flyttade in i Rågsvedsskolan. På det sättet nådde dom 2004 under våren 90% av alla elever. Detta finns kortfattat beskrivet på Dentalvision. Marianne berättade också att projektet utökats sedan dess och att allt pekar på att det är mycket uppskattad av alla berörda.

(Under SvT:s temakväll om skolan i lördags berättade den nyutexaminerade läraren Daniel Pavlica om sina första erfarenheter på Rågsvedsskolan. Dom har dessutom en ny rektor, Annika Hedås Falk. Månne har vi här en ny kandidat bland dom bra exemplen på Skolutveckling...)