Lär av dom "lurade"

Av en händelse råkade jag surfa in på Konrad, "en webbtidning för ungdomar om konsumtion och livsstil. Tidningen samproduceras av Konsumentverket och Botkyrka Mediecenter".

Där finns massa nyttigt som skolledare, lärare och skolans övrig personal kan lära sig när det gäller hur man marknadsför en skola och dess innehåll. Det enda som krävs är en om-tanke. Det vill säga att ni vänder på perspektivet som Konrad har. (Konrad har i mångt och mycket vänt på det dominerande perspektivet när ämnet marknadsföring lärs ut).

Ta till exempel artikeln Snygga expediter säljer bättre. Här beskrivs hur butiker "lurar" kunderna att köpa mer. Tänk nu att din skola vill använda samma grepp för att "lura" eleverna att lära sig mer. Om det känns svårt/oetiskt/idiotiskt så fundera ett ögonblick på hur ofta pedagoger "lurar" elever att lära sig sånt dom till en början inte vill".

Jag vet att många av (kunderna uppskattade) butiker växt och blivit lönsamma efter strategiskt och insiktsfullt arbete. En sån insikt är att säljpersonalens utseende, klädsel, attityder, empatiska förmåga, mm. är ytterst viktigt. Utan att ha en aaaaning om det gissar jag att man på statliga rektorsutbildningar och lärarhögskolor inte får lära sig ett dugg om sånt. Jag känner dock till några skolor där personalen klär sig på ett genomtänkt sätt. Vet ni fler?

Andra viktiga saker, när man talar butik, är dofter och ljud. Men det skall jag återkomma till.

Färska tankar om reklam

Jag sitter på Stora Annonsördagen 2005, som mer eller mindre öppnar med barn, skola och reklam. Efter att VD för annonsörföreningen inledett dagen berättar QuickWise om en aktuell mätning av vad svenskarna tycker om reklam. Undersökningen är genomförd på Internet, vilket enligt QuickWise betyder drygt 70% representativitet (eftersom alla svenskar inte kommer åt undersökningen). Alla bilder från dagens presentationer kommer att finnas på www.annons.se från och med i morgon fredag. De har redan nu ett pressmeddelande om saken (som enligt min bevakningsagent på Agent25 redan fått stor spridning). Här är i all hast några siffror från QuickWises undersökning. OBS, jag kan ha antecknat några felaktiga uppgifter, så kolla med källan.
Dels har (som bekant) svenskarna, liksom människor i andra delar av världen, en ganska ambivalent inställning till reklam. Ur undersökningen:
5% tycker inte att reklamen är trovärdig
47% upplever reklamen irriterande
16% har satt upp "ingen reklam tack" på brevlådan
30% har anmält sig till NIX (ytterligare 47% vill när de får reda på vad det är)
56% tycker att reklam kan ge användbara idéer
44% reklam kan ge bra idéer
52% gillar inte reklam på nätet, lägre procentsatser för radio, TV, osv.
81% tycker inte om spam e-mejl

Några områden där svenskarna är positiva till reklam är livsmedel (52%), hemelektronik (45%), skor&kläder (40%), reseföretag (35%) och så några fler som jag inte hann med att anteckna. Förutom att minst intresse fanns för finansiella tjänster (10%).

Så kommer vi då till det intressanta, barn och skola. Att det är för mycket reklam riktad till barn och att det blivit mer påträngande reklam till barn anser runt 60%. Det skall inte förekomma reklam på förskola/dagis (86%), låg/mellanstadium (84%), högstadieskola (63%), i läromedel/skolböcker (72%) respektive högskolor/universitet (31%).

Märkvärdiga MP3-spelare i skolan

På HUMlab blog (Umeå universitet) gjordes häromveckan ett inlägg apropå att en del skolor tydligen börjat förbjuda MP3-spelare i skolan.

Den norska sajten digi.no rapporterar å andra sidan att Duke University (USA) i höst delar ut 1600 MP3-spelare till studenterna. En närmare koll på projektets webbplats visar att de drog igång redan förra året och har gjort en massa intressanta saker. Har inte hunnit kolla än, men jag hoppas att de började med skolans ledning och (lärar)personal. Det var ju en av de stora missarna med diverse försök att införa IT i den svenska skolan.

Varför tar jag upp det här? Jo, delvis för att Skolsmart är gjord för MP3-spelare. Men framförallt är det ovan refererade ett exempel på hur en tillverkare av MP3-spelare tillsammans med ett universitet bygger sina varumärken. De gör spännande grejor, dokumenterar detta och gör allt tillgängligt i format som lätt kan spridas vidare i Main Stream Media (typ, traditionella medier) och nya medier. Smart marknadsföring. Finns det någon svensk skola som utvecklar denna idé?

Multipark versus skolgård

Företaget Svenska Multiparker AB "utvecklar och erbjuder kommuner, föreningar och företag utrustning, finansiering och uppförande av arenaparker för idrotts- och fritidsaktiviteter utomhus. [De vill] vara den primära partnern till våra kunder i deras arbete med att ge barn och ungdomar en god fysik, meningsfull fritid och goda uppväxtmiljöer".

En av deras första projekt, på uppdrag av Umeå kommun och ett 40-tal lokal företag, är nu i full gång. Det handlar om att förse Tegs centralskola med en "cool" och modern anläggning för spontanidrott. Skolan är Umeås största med 600 elever i årskurserna 7-9. Sex av eleverna verkar som ambassadörer i projektet. De har gjort studiebesök på andra anläggningar och samlat in önskemål från övriga elever. Av någon konstig anledning står det på skolans hemsida att de skall få en "ny skolgård". Snacka om avcoolning jämfört med "multipark". Dessutom är "aktivist" mycket coolare än "ambassadör".

Citat från ett av kommunens mötesprotokoll "Arbetet med att ta fram förslag på en näridrottsplats på Tegs centralskola är ett gott exempel på god samverkan på olika plan. Detta blir den första anläggning där en samverkan sker mellan skola – fritid – och parkförvaltning för att på sikt skapa effektivare nyttjande av kommunala anläggningar. Riksidrottsförbundet samverkar på olika plan genom bidrag till anläggningen från både RF och Svenska Fotbollsförbundet. RF finansierar dessutom en forskningsstudie hur näridrottsplatsen bidrar till att skapa god folkhälsa i samverkan med Umeå Universitet och Umeå Fritid. Elevernas möjlighet att påverka tas tillvara genom att de under hela processen är delaktiga och kan följa anläggningens framväxt från idé till genomförande."

Mer info om hela projektet finns dokumenterat hos dom inblandade.

Hur låter skolan?

Den vanligaste reaktionen på innehållet i Skolsmarts första podcast (intervjun med Mats Georgson) handlar om det bortglömda ljudet. Det vill säga att ljud kommunicerar, men att man ofta tenderar att inte tänka på det. Med undantag för dom som, Mats påpekar, jobbar just med ljud.

Det väckte tanken på att ha ljud som ett kommande tema i Skolsmart. Idag blev jag påmind om detta när SvD hade en helsidesartikel på sista sidan i Näringslivsbilagan om röst- och eventkonsultationsföretaget Röster. De ger "Röst åt reklamfilmen". Dom och kollegor i branschen (som Speak) är speciellt duktiga på röstens betydelse, men jobbar med marknadsföring i bred bemärkelse. Det är värt att fundera mer på det här. Kanske det finns exempel på skolor som jobbat aktivt med sitt ljud (bortom bullerdämpning i matsalen). I alla fall är jag på gång med att samla (ljud)material.

Daniel vill skrota dokusåporna

En Daniel Liljeberg startade för några månader sedan bloggen Skrotadokusåporna. Han skriver i sitt missionstatement att det är "ett försök att skapa uppmärksamhet kring dokusåpornas destruktiva utbredning i vår media".

Det är en tuff uppgift han tagit på sig, inte minst att bakvägen identifiera och redovisa "namnen på alla de företag som vid varje Paradise Hotel-program valt att annonsera sina produkter".

Själv tycker jag att en mer intressant väg är att lyfta fram, och inspirera till, en mer konstruktiv användning av såpoperor och andra medieformat.

Fritt att märka skolan

I veckan noterade jag naturligtvis att årets Barnbok som skickas ut gratis till alla skolbarn handlar om mer än läslust. Fullt upptagen med Skolsmart orkade jag inte med att kommentera, men det har andra gjort.

Ekot tog upp saken idag under rubriken Statligt stöd av varumärken i grundskolan. Ingressen är "Till Världsbokdagen som firas på lördag skickas en barnbok gratis ut till landets alla elever i årskurs 4. Boken ska stimulera barns läsning men är samtidigt ett sätt för några privata företag att med statligt stöd profilera sina varumärken i klassrummen". (Tack till Researcher.se för tipset).

Inget nytt fenomen, kika till exempel på tidigare titlar bland Barnböckerna och annan litteratur som erbjuds skolan. OBS, jag menar inte Freebooks böcker, för dom är klart och tydligt markerade som sponsrat material.

Skolsmart, en podcastpionjär

Idag har jag lärt mig tjänsten Newsdesk och med hjälp av den publicerat ett pressmeddelande. Ett, i mitt tycke, elegant sätt att ordna (tex en skolas) presshantering. En podcast om hela processen, från 0 till meddelat, kommer snart på Skolsmart.

Här uppdaterar jag löpande (datum när jag uppdaterat) länkar där pressmeddelandet hamnat.

2005-04-21 18:30
Newsdirect

2005-04-25 9:00
Kollegiet
Biblioteksbloggen

Café Skolporten och mediedrevet

En liten notering apropå Skolsmarts kommande tema PR och mediebilden. I onsdags förra veckan fick jag chansen att slinka in och lyssna på Café Skolportens välbesökta seminarium Vad svarar du reportern när drevet går? Tyvärr kom jag rätt sent (hade själv en eftermiddagsföreläsning hos Ragn-Sells norr om stan). Hur som helst, jag hann i alla fall med den avslutande stunden där föreläsarna Sven-Erik Tunerholt (rektor Högalidskolan Stockholm) och Claes Elfsberg (nyhetsankare tittarombudsman på SVT) svarade på publikens frågor.

Frågorna, svaren och diskussionen var mycket spännande. I princip handlade det om rektorns ansvar att göra sitt för att hantera situationen. Per Reinolf (en av Skolportens ägare) flikade också in med två intressanta inlägg. Dels att bilden av skolan är mycket positivare i Landsortspressen. Dels att om rektorerna vill få en bättre mediebild, då har dom faktiskt själva ansvaret att arbeta för en positiv bild av skolan i media. Det är inte journalisternas jobb att uppfylla skolans olika mål.

Hur det praktiskt kan gå till tipsar jag, eller rättare sagt dom jag intervjuer, mer i Skolsmarts kommande tema.

Malmö satsar på skolmat

De senaste veckorna har Malmö poppat i i medias nyhetsrapportering. BBCs besök i några skolmatsalar är förmodligen det som fått mest uppmärksamhet. Men Malmö har en hel del aktiviteter kring skolmåltiderna. Just nu är det Filmfestival i matsalen - uppenbarligen att samarbete med SF Bio. De färgglada matsaffisherna antyder (massor med logotyper) att skolorna har en hel del samarbete med näringsliv och intresserganisationer.

Militär marknadsföring i skolan

Den amerikanska Webbplatsen Church of the Customer, som bloggar och podcastar om de otroligt heta begreppen word of mouth customer evangelism and citizen marketers, hade igår ett inlägg om hur militären använder skolan för sin rekrytering (marknadsföring). Det handlar om att militären i grunden har rätten att begära namn och adresser på en skolas elever. Inlägget har några intressanta länkar till några kritiska inklägg om detta och andra skolrelaterade marknadsföringstrender.

Magisteruppsats om skolan som värdeproducent

Marknadsföring, speciellt den del som handlar om affärsutveckling, är nära besläktat med organisationsteori. Höstterminen 2004 hade jag förmånen att handleda Göran Holmberg i hans arbete med magisteruppsatsen Kommunernas organiserande av gymnasieutbildning - för produktion eller värdeskapande? Göran har därmed kompletterat sina tidigare erfarenheter i näringsliv och skola med en utbildning till formell lärarkompetens. I uppsatsen undrar Göran om kommunerna ser som sin primära uppgift att äga och driva egna skolor eller om det är att skapa färdigutbildade gymnasiestudenter?

Vid en första anblick ter sig frågan kanske lite trivial. Men genom att jämföra aktuella tankegångar om bland annat kärnkompetens och nätverkstänkande i organisationslitteraturen med en analys av hur fem representanter från kommuner i Stockholmsområdet ser på sin uppgift, pekar han på en delikat problematik och ytterst intressanta möjligheter.

Göran avslutar sin sammanfattning med orden:"Undersökningen visar att den organisationsform som närmast överensstämmer med de undersökta skolförvaltningarnas är så kallad professionell byråkrati. Det finns få tecken på ett utvecklat nätverkstänkande i organisationerna, även om flera yttre förutsättningar finns. Dessutom pekar undersökningen på att ägandet och driften av gymnasieskolor är en viktig förutsättning och utgångspunkt för skolförvaltningarnas verksamhet, även om de intervjuade företrädarna för skolförvaltningarna inte uttalat ser det som en primär uppgift. Den andra uppgiften, att skapa färdigutbildade studenter, blir en uppgift underordnad organisationsformen."

Den här uppsatsen är inte bara akademiskt värdefull, utan tillför också flera insikter som är relevanta både för ansvariga inom skolområdet och den del av näringslivet som kan leverera resurser till utbildningssfären.

Jamie Olivers skolmat

För sent insåg jag att Kanal 5 börjat sända Jamie Olivers skolmat (se tidigare inlägg). Andra programmet visades igår (missade första, nån som har?). Helt otroligt bra. Vi har i dagarna kunnat märka ett av resultaten - den brittiska regeringen ökar kraftigt anslagen för skolmat.

Samtidigt (vilket jag kan tolka fel pga hur dom redigerat programmet) så fick Jamie på egen hand lära sig (post)moderna grepp om hur man förändrar beteende hos barn av idag. Det sociala är centralt (tribal marketing), varumärken (linking value) samt musik och etiketter (branding). Verktyg som jag många gånger påpekat varenda uppdaterad marknadsförare använder - eller lätt kan få hjälp med. Något som jag misstänker pedagoger och skolledare inte är lika uppdaterade på.

Meningen med Reklaminfarkt?

SvT visade nyligen "Dokumentären" Reklaminfarkt, eller i original "The Persuaders" som också finns i sin helhet på PBS webbplats (tack till Durnikblog för tipset). I vanlig ordning är en otroligt dålig översättning av titeln, måhända beroende på att den som satte den svenska titeln inte fattat vad programmet handlar om eller vad infarkt betyder.

The Persuaders är skriven av Barak Goodman och Douglas Rushkoff samt regisserad av den förre och Rachel Dretzin. Det är helt uppenbart att TV-programmet beskriver varför (och namnger några) marknadsförare gör som dom gör. Däremot hittar jag inte direkt (dvs lika uttalat) meningen med själva programmet, dvs upphovspersonernas intentioner (fast dom är på ytan kanske lätt identifierade genom en enklare tolkning).

Nu är jag ju sen tidigare inne på ett liknande tema, förpackad som föreläsningen "Meningen med det varumärkta livet" (se tidigare inlägg). Det, tillsammans med några kommentarer i bloggosfären, får mig att reflektera här (jag beklagar att kommentarer och trackback i Skolmarknad är avstängt pga spam-problem /update 6 april 2005: kommentarer tillfälligt påslagna/).

Durnikblog skriver "Denna dokumentär borde vara obligatorisk för alla marknadschefer ... och marknadsföringsstudenter!". Förvisso är det så att det mycket av det som The Persuaders tar upp ingår i de universitetskurser som marknadsföringsstudenter läser (åtminstone de som jag känner till, framförallt på Marknadsakademien vid Stockholms universitet där jag undervisat). Men programmet är dels ett bättre förpackningsformat än tjocka läroböcker, dels har det ett kritiskt perspektiv som kanske är försummat.

På Bold diskuteras (13 inlägg per idag) programmet (tack till Researcher.se för tips om detta den nedan), men inte på nåt djupare plan.

På JKL blog skriver David Ingnäs ett längre inlägg. Som kuriosa, apropå hans värdefulla påpekande att PVR-tekniken är på intåg i Sverige så såg jag själv The Persuaders via en PVR-inspelning gjord hemma (se min mobilblogg) och förflyttad per mediaspelare till stuga i Småland.

Men däremot missar David helt när han gör en koppling till subliminal perception (en form av undermedveten varseblivning) och skriver "flera omfattande experiment under 1900-talet har falsifierat myten om reklamens sublima makt". För det första haltar logiken. Om reklammakarnas verktyg inte skulle fungera, då skulle dom inte använda den - tex Roomservice (/update 6 april 2005: samskrivit namnet på programmet/) fungerar ju alldeles utmärkt. För det andra tycker jag att det är skillnad på undermetveten och omedveten. Historiskt sett har det varit så att ett kommersiellt medium idealt skiljer på redaktionellt innehåll och andra budskap, tex annonser. Förmodligen är de flesta människor/medborgare/konsumenter skolade i ett sådant förhållande och har inte fått lära sig annat. Men över tiden har denna strikta uppdelning allt mer suddats ut - och det är det vi måste diskutera och inse.

Det viktiga är att det finns en gammal idé om att det blir bättre om alla vet vad som pågår (kan spåras tillbaks till upplysningsidealet). Och det är förmodar jag här som Reklaminfarkt kommer in, även om där bara skrapas på ytan. Och det är här som, vet jag definitivt, mina föreläsningar om Meningen med det varumärkta livet kommer in. För alltför få förstår hur dagens värld formas. I skolan får man definitivt inte lära sig det längre.

Det är naivt att tro att konsumenter bestämmer när dom inte förstår vare sig spelets regler eller de verktyg som används. I så fall behöver konsumenter vare sig kunna läsa, skriva eller räkna. Samtidigt tycker jag att våra (marknadsförarnas) redskap är otroligt användbara och intressanta. Fler måste dock få chans att lära sig (förstå) dom.

p.s. David skriver inledningsvis (förmodligen av misstag) "sublim", som betyder något helt annat än "subliminalt". d.s.