Köp en skola för 50 000 kronor

Jag råkade få syn på ett litet inlägg på Jeremy Hedleys blogg Antipixel. Han skriver att en av hans vänner vill sälja sin lilla "engelska skola i Itabashi" - pris 700 000 Yen. Låter som hittat för den som vill driva skolor och expandera i Japan.

Disputation om förändring i skolan

Den 13 februari klockan 13:15 försvarar Pär Larsson sin doktorsavhandling "Förändringens villkor – En studie av organisatoriskt lärande och förändring inom skolan" i sal Torsten på Handelshögskolan i Stockholm, Sveavägen 65.

Även om avhandlingen inte direkt handlar om marknadsföring, så tar den upp en i sammanhanget viktig aspekt - förändring i skolan. Klipp ur avhandlingsbeskrivningen "Den här doktorsavhandlingen handlar om lärande i organisationer, närmare bestämt i skolor, när en förändring introduceras. Den baseras på en studie av fyra grundskolor som alla deltar i en gemensam utvecklingssatsning på IT."

Upplevelseindustrin säljer i skolan

Dagens SvD skriver om hur kul barnen i Grimstaskolan hade det när Folkoperan kom på besök. Med andra ord, det kan vara kul i skolan! Något som inte alltid lyfts fram i medias rapportering. Hur som helst, händelsen var ett inslag i OperaAttack, ett samarbete med Folkoperan, Kulturskolan i Stockholm och ekonomsikt stöd av Framtidens kultur. För dom (kanske sådana som utreder sponsringsfrågan) som är tveksamma till om dyiika marknadsinslag kan ha vetenskaplig relevans hänvisar jag till exempel till Fields of Flow (Art & Business.

Barn och varumärken

Fritt översatt säger en privatrecensent på Amazon.com "Den här boken är det hemliga vapnet för dom som marknadsför, eller vill marknadsföra sig, till ungar". Något att tänka på för skolor som vill skapa varumärken? Eller skolor som vill hantera omvärldens varumärken? Boken i fråga heter BRANDchild (Martin Lindstrom med Patricia B. Seybold, 2003). För mer info se BRANDchilds webbplats.

Bok om skolan klättrar vidare

Sen min notering förra veckan har Enkvist med fleras bok om skolan som ett högriskprojekt klättrat vidare från en 10e till en 7e-placering i Bokus bästsäljarlista. Nu är det bara typ bantningsböcker som säljer bättre.

Svulst i skolmarknaden?

Dagens ledare i DN "Cancern i Skolsverige" pekar rätt skarpt på regeringens hantering av friskolornas situation (genom styrning av Skolverket). Skribenten avslutar med orden "det är uppenbart att såväl regeringens som Skolverkets intentioner är mycket vidare än så. För dem tycks friskolorna utgöra ett slags cancer, som de helst av allt skulle skära bort från samhällskroppen". (Min anm. jag har hört annat från folk som har med Skolverket att göra).

Kandidatuppsats om värdet av skoldatornät

I dag godkände jag kandidatuppsatsen Datornät som faktor vid val av skola.

Bizworld, affärer i skolan

Bizworld.org verkar för att föra in "verkligheten" (affärsvärlden) in i Skolan. Deras mål: "to enrich every child’s education with experiential learning programs. Our programs add relevancy to academics while improving the understanding of entrepreneurship and money management. BizWorld empowers youth with the knowledge and inspiration they need to succeed in school and beyond."

Idén väcktes för 10 år sedan när grundaren, riskkapitalisten Timothy C. Draper, hörde sin dotter fråga "pappa, vad gör du egentligen på jobbet?" Så Tim började med att undervisa om företag och marknad sin dotters klass. Motiverad av erfarenheterna, och det fantastiska gensvaret, startade han Bizworld Foundation där de utvecklade program med affärssimuleringar (klister och garn, papper och penna - inget datorprogram) för klass tre till åtta. En möjlighet för vidare samarbeten är att högskolestudenter kan praktiskera sina kunskaper genom att komma till skolan och undervisa barnen i affärslivets tankegångar och hur Bizworlds program fungerar pedagogiskt.

Materialet är gratis för skolor, det enda Bizworld begär är att de får veta varje gång skolan kört igenom ett pass. Poängen är att sponsorerna skall veta att de får valuta för sina bidrag. Hittills har 65.000 elever i 47 av USA:s delstater och 10 länder genomfört Bizworld-programmen.

Landsting yrkesbygger med biobiljetter

Landstinget i Västernorrland har på sin hemsida en banner som lockar till en tävling "för dig i årskurs nio - vinn biobiljetter till klassen".

Sidan man hamnar på börjar med "Kan du lista ut vilka tre yrken vi söker? Läs texterna, svaren finns att hitta bland våra yrkesblad." Sen följer några rader med frågorna, rutor för svar och den tävlandes kontaktinformation. Jag hittar dock ingen information om tävlingsreglerna i övrigt!

Sidan finns i webbplatsens avdelning för "Jobba hos oss / Elev/student". Där ligger också länkar till Att plugga vidare, Prao och Pröva-på-dag. Verkar vara en smart och enkel grej för att informera en potentiell arbetskraft. (Med reservation för att jag skall kolla vad marknadsföringslagen säger om "tävling").

Inget om marknadsföring i Skolforskning.nu

Nyfiket testade jag att söka på ord som "marknadsföring", "marknad", "kund", "konsument", "skolval", "attrahera", "locka", "varumärke", "brand", "sälja", "reklam", "annons" i Skolforskning.nu (eller Skolforskning.se, det verkar vara en viss förvirring om vad dom heter).

Ingen träff över huvud taget! Det kan i och för sig bero på att det inte verkar finnas så mycket på webbplatsen. Exempelvis så fick jag bara 28 träffar på "pedagogik" och 33 på "skola". Men, det kan ju också tyda på att Skolforskning inte verkar handla om marknadsföring. Alltså har jag inte plockat med dom i länklistan.

Bok om skolan topplistad på Bokus

Jag var inne på Bokus och noterade att den bok som låg bakom den essä jag reflekterade kring förra veckan raskt seglat in på Bokus 10-i-topplista. Jag gissar att detta är ett resultat av att boken fick en sån framträdande plats i DN samtidigt som intresset för skolområdet är stort. Annars hade ju ingen brytt sig.

Intressant också, apropå min reflektion om egoism som orsak till varför det inte strids om skolan, är att sju av de övriga böckerna på listan verkar vara skrivna för folks ego (tex "fettförbränning" och "autentiskt jag").

Forsmarks radioreklam

Flera gånger under julhelgen har jag hört reklamspotar på NRJ för "Forsmarks Gymnasium". Jag tänkte det vore kul att kolla lite vad det är för skola och pröva att logga in på den webbplats som spoten annonserar (www.forsmark.uu.se). Men, det har inte varit det lättaste. Sajten har varit nere vid varje försök. Fast addressen verkar rätt, i alla så fick jag upp länkar till den när jag sökte på "Forsmarks gymnasium". Idag bytte jag taktik och tänkte att jag ringer i stället. Hittade dock inget Forsmarks gymnasium på Gula Sidorna, däremot två träffar på "Forsmarks Skola". Ringde då växeln till Forsmarks Kraftgrupp eftersom jag insett via flera webbdokument att energibolaget står bakom skolan. (För övrigt gav webbvärlden ett positivt intryck av deras utbildning).

Växeln kopplade mig till skolans kansli. Där svarade en trevlig dam och bekräftade att inte heller hon kommit in på sajten idag. När jag frågade om namnet på skolan sa hon att den heter "Forsmarks skola". Lite konstigt tycker jag, eftersom dom gör radioreklam för Forsmarks gymnasium. Skall ta kontakt med rektorn senare för att höra hur dom ser på det här.

Det finns ju en gammal sanning i (den kommersiella) marknadsföringsbranschen att hälften av all reklam är bortkastad. Det vore trist om samma tumregel skulle gälla skolor också - för det har dom inte råd med. Nåväl, det är av misstagen vi lär oss...

Stridsfråga om skolans sammanbrott

I dagens DN kultur skriver Nathan Shachar en essä om en skola i kris. Han redovisar några centrala tankar och resonemang från den tämligen nyutkomna antologin Skolan - ett svenskt högriskprojekt . Ingressen till Schachars essä lyder "efter fyrtio år av experimenterande har lärare mist prestige, köpkraft och auktoritet. Barnen har läs-, skriv- och räknesvårigheter, deras nerver rådbråkas." När jag vid lunchtid kollade på DN:s webbplats hade drygt 3200 (av knappt 5000) röstande svarat Ja på frågan om den svenska skolan har brytit samman. Schachars undrar "varför är inte skolans sammanbrott en stor central stridsfråga i Sverige? Han menar att det beror på att "avgörandena sker bortom vanliga människors horisont, i ogenomträngliga utredningar som klubbas i utskott av politiker[...]." Jag stryker under Schachers fråga och delar till viss del hans svar. Det finns fler, men förmodligen inga självklara, orsaker. Låt mig lägga till några tankar om varför striden inte förs och flagga för idéer om hur vi får in den i vardagen.

Till att börja med så är ju många svenska skolor mycket uppskattade, även om det inte framgår i Shachars essä. Förmodligen är de som anser sig ha med bra skolor att göra mindre benägna att se någon form av kris. Samtidigt är det trots allt en debatt om saken, vilket speglas i DN:s undersökning där en klar majoritet tyckte att den svenska skolan brutit samman.

Jag undrar om inte den bristande stridsviljan orsakas av andra till synes mer akuta problem och av en viss egofixering. Det vill säga, vi vuxna tror oss ha mer aktuella problem med jobbet, kollektivavgifter, trasig bil, ont om pengar, svårt att få tag i en bra läkare, föräldrar som (mis)sköts av äldreomsorgen, byte av pensionsfond, semesterplaner, installation av bredband, middagsmenyn, etc. Den typen av frågor handlar om saker som skenbart måste ordnas direkt. Dom berör i första hand mig - här och nu. Lagar jag inte bilen idag så kan jag inte åka till köpcentret nästa vecka. Ordnar jag inte fram pengar nu så kommer dottern frysa eftersom hennes jacka gick sönder igår. I det perspektivet får skolans mer långsiktiga problem mindre uppmärksamhet. Det märks inte så mycket idag om hon inte lärde sig tänka i går. (Fast jag ser som universitetslärare att hon inte lärde sig reflektera för några år sedan.) I förlängningen verkar vi resonera som att huvudsaken är att hon går kvar i skolan, så att hon inte kommer ut på arbetsmarknaden för tidigt. För det är ont om jobb. Och kommer hon ut, då måste hon ha bra betyg. Men, det spelar ingen roll om hon verkligen lärt sig nåt, haft kul på vägen och lärt känna intressanta människor.

Det handlar alltså mest om jobb. Både alla de problem vi omedelbart måste lösa i jobbet och de som rör att behålla eller få ett arbete. Läs fixa en inkomst. Eftersom det mesta verkar tyda på att vi lever i männens värld, så ordnar vi jobb genom att satsa på vägar, broar, järnvägar och husbyggen. Inte på skola (och vård eller omsorg). Vi strider alltså om andra saker.

Till egoaspekten hör också ett visst mått av hedonism. När vardagen blir alltför jobbig (sic) måste vi tillfredsställa våra lustar och få lite lycka. Hur kul är skolan då? Nej, det får bli en utflykt till IKEA eller köpcentret. Livet är shopping (jämför Funky Business spjuvrarna som också nämner en annan basal förströelse). För genom konsumtion, inte kunskapande, blir vi lyckliga och håller hjulen igång. Mer shopping, mera tillväxt och mera skatter till skolan. Så är tanken. (Jämför den mer direkta shoppingkopplingen jag tidigare noterat).

Schacher pekar i sin essä på bakomliggande orsaker från något han kallar "de nya skolreformerna". Förmodligen (jag har inte hunnit läsa antologin) menar han i första hand försöken med "den krav- och disciplinfria skolideologin". Där tror jag dock att han slår in en öppen dörr. Mycket lite av det skolrelaterade material jag studerat det senaste året tyder på att en sådan ideologi numera praktikiseras i någon större skala.

Jag vill hellre rikta ljuset mot den mer aktuella skolreformen, baserad på idéer om valfrihet och decentralisering, som sjösattes för drygt 10 år sedan. Jag tycker mig se några missar i tankarna bakom reformen och hur den realiserats. Inom kort återkommer jag för att utveckla en idé om hur vi kan göra skolan till en både het och lustfylld stridsfråga.

Samla skolpengar genom shopping

SchoolCash.com låter en del (upp till 30%) av köpesumman gå tillbaks till en skola eller någon grupp. Det verkar vara en intressant lösning på problemet att skaffa pengar till skolan.

DN skriver om framtidens välfärd

Dagens Nyheter startar idag artikelserien Vägval för välförden om "krisen i kommunerna, välfärdsstatens frontlinje". DN:s utgångspunkt verkar vara att skatterna, framförallt de kommunala, höjs för att "vi måste betala mer för välfärden". Tidningen lovar att försöka förklara varför det är så.

Samtidigt får jag ett intryck av att DN, precis som många andra, antar att "välfärd" betyder vård, skola och omsorg. Så nu går jag här och undrar vem som skall förklara varför den uppfattningen (fortfarande) är så självklar.

Skolmarknad är född

Nytt år, ny webbplats. Äntligen har jag gått från tanke till handling och dragit igång Skolmarknad. Välkommen!

Tack Hjalrmar Gislason på Wetware vars weblog och råd inspirerat mig (som ni kan se) och tack Nicklas Lundblad för att du lånat ut lite uppstartsutrymme på Skriver.nu