 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
 |
|
|
|||||||||||
|
 |
|
 |
|
 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|||||||||||
 |
|
 |
|
|
||||||||||
|
 |
|
|
|||||||||||
|
|
|
||||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
||||||||||||
|
|
|||||||||||||
|
|
|||||||||||||
Det som inte hörs finns inte. Jämför med den gamla filosofiska frågan om fallande träd i skogen. Under skolvalssäsongen känns det som att ingen har kunnat undgå att gymnasieskolor gör reklam. Mest framträdande i form av annonser i tidningar, TV, radio, utomhus och på webben. I snitt har det ringt en journalist i veckan för att intervjua mig om skolornas reklam (och dom har alla hittat mig via Skolmarknad.info).
Ett resultaten är att skolan uppmärksammas av fler än dom direkt berörda eleverna och deras föräldrar. Med andra ord har gymnasieskolan och dess verksamhet kommit fram ur det fördolda. Jämför med hur det var för 10 år sen. Så här års pratade ingen om gymnasiet. Ingen tänkte på skolan. Skolan fanns inte. Utom för den minoritet som dagligen gick i där. Vi har alltså ett positivt biresultat av att gymnasieskolor gör reklam för att medvetandegöra, presentera och positionera sig. Folk ser skolor, funderar på om dom gör bra grejor, ser bra exempel och bryr sig därmed än mer om en av samhällets viktigaste verksamheter.
I och för sig har det uppstått en debatt om det vettiga i att skolor gör reklam. Debatten i sig hjälper till att göra skolan mer synlig. Ett par frågor dominerar. Den första handlar om att skolor kanske lockar elever med prylar, löften, och events som inte har med skolans verksamhet att göra. Den andra rör tankar om huruvida skattepengar skall gå till skolors reklam. Båda frågorna är viktiga. Dessutom är dom enkla att besvara.
Att göra reklam kostar pengar. Det skall ses som en investering. Precis som alla andra investeringar bör dom göras av folk som förstår investeringens art, bakomliggande behov och alternativa åtgärder. Liksom att dom som diskuterar skolreklamen bör ha viss insikt i vad dom pratar om. Om behoven finns, åtgärderna är dom rätta och rimmar med skolans verksamhet samt resultaten blir dom önskade - då blir det bra. Oavsett om pengarna kommer från skatter eller privata investerare.
Världen är inte perfekt. Men vi kan göra den bättre. Ett bra sätt att göra det på är genom att hitta dom goda exemplen (på tex skolreklam), lära oss av dom och göra ännu bättre nästa gång.
Mitt tips till alla debattörer är att prata mer om det som är bra och mindre om det som kanske är dåligt. En journalist frågade mig nyligen om vilken som är Sveriges bästa skolreklam. Och jag blev svaret skyldig. Är det någon som vet?
Skrivet av rgatarski kl 10:56 | TrackBack