Viralt lärarlärande, så marknadsför du ny pedagogik

Ta chansen att lära som dom mest innoverande lärarna jag känner till. Nya lärare utbildas annars formellt på det gamla sättet. Med samma passerade metoder fortbildas gamla lärare. Hela Lärarlyftet och “behörig lärare” bygger på föråldrade idéer. Skolverket, som numera tagit över skolutvecklingsbiten, har inte ens hjärna nog att regga en uppenbar domän (Lärarlyftet.se). I stället förespråkar jag viralt lärande. På bara en timme hinner en gammal lärare som lär på nya sätt dela med sig av fascinerande verktyg, pedagogiska tricks, stimulerande begrepp (viral learning), med mera.

Jag menar att att pedagogik ska marknadsföras, inte förmedlas. Alltså tänker jag dela med mig av exempel på några duktiga marknadsförare av nya bildningsmetoder. Du som följt Skolmarknad.info har kanske gissat att först ut på plan är Bob Sprankle. I bland annat sin podcast Bit By Bit har Bob  i flera år delat med sig av sina och andras lektioner och lärdomar. Nu sprider jag återigen dom erfarenheterna vidare likt en tacksam virusbärare.

Lär genom varandras lärarexperiment

Precis innan jag publicerade detta twittrade @Stefan_Palsson en länk till Learning is social, computational, supported by neural systems linking people. Den artikeln lyfter i princip fram aktuell forskning kring barns lärande, tex:

“Research has shown that humans learn best from other humans, and a large part of this is timing, sensitive timing between a parent or a tutor and the child”

Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att det är precis med samma insikter som Bob Sprankle undervisar. [Uppdatering 13.20: Stefan Pålsson lyfte i mars fram liknande resonemang från David Weinberger i sin artikel Digitalt kaos och lärande.]

Men det viktiga här är att generalisera den förståelsen till lärande om lärarande lärare emellan. Eller omformulerat: “lärare lär bäst från andra lärare”. Och lärande innebär för mig och många många andra kreativt kunskapande genom konverserande i sociala medier.

Koncept som “sandbox learning”, “algebraic reasoning” och “viral learning”, verktygen Lego Digital Designer , Scratch, med mera berättade Bob Sprankle nyligen om när han reflekterar över sin pedagogiska utveckling. Samtidigt frågar Bob efter synpunkter, reflektioner, nya idéer. Hör efter själv:

Investera en timme av ditt liv och lyssna genast på Bit By Bit #84 . Om du sen experimenterar vidare så lovar jag att du lär dig massor. Kanske mer än en hel kurs i Lärarlyftet.  Naturligtvis tycker jag också att du borde börja prenumerera på Bob Sprankles poddar. Hur du gör det? Jag tänker som Bob – det vill säga: det lär du dig bäst själv. I paketet ingår att du snabbt blir sugen på att också dela med dig av dina erfarenheter. Det fina i kråksången är att du lär dig hur detta går till genom att se, höra och läsa om hur dina kollegor gör. Det tar lite tid, men strunt i P1 Sommar så är den saken kirrad.

Och om du twistar till ditt egna lärdelande lite, tex som Don Tapscott i mitt förra inlägg, så är chansen stor att dom pedagogiska landvinningarna sprider sig likt ett virus. I alla fall är det precis det som är alla marknadsförares våta dröm idag Dom lämnar att mer den gamla annonseringsmodellen (kommersiell pedagogik) och utvecklar fräscha grepp den nya sociala mediesfären.

Överge dom gamla lärarutbildningarna

Om jag hårddrar det lite kan den gamla formen av pedagogisk forskning och praktiskt spridande beskrivas som en långsam och omständig process. Utifrån grundidén att pedagogik bör vara vetenskapligt prövad skall det först forskas, vilket innebär någon form av studier och akademisk granskning. Det senare innebär ofta tidsödande författande av skriftliga rapporter på konferenser och publicerande i vetenskapliga tidskrifter. När så att säga modellen blivit accepterad skall den in i läroböcker och undervisning på lärarhögskolor. Läs gärna hur marknadsföringsgurun Seth Godin denna vecka sågar läroböcker. I det uppdaterade inlägget skriver Godin att han:

“got more mail about this post than any other post ever. People pointed to Flatworld and to Quirk, and so far, more than 94% of the letters aggressively agree with me.“

Förhoppningsvis suger därefter lärarna som fortfarande läser läroböcker in dom nya metoderna. Några år senare hamnar dom i klassrummen och den nya pedagogiken praktiseras. Under tiden har läroplanerna hunnit göras om.

Naturligtvis kan aktiva lärare fortbilda sig om det senaste, som i tex Lärarlyftet. En grej som inte ens finns, i betydelsen att satsningen inte har en egen domän (se mer i ps-et nedan). Nu bortser jag ifrån mina egna fördomar om kvalitén och inriktningen på (pedagogisk) forskning. Den kan tendera att bli av mer akademisk än praktisk karaktär. Akademisk i betydelsen att det handlar mer om att tillfredsställa sysselsättnings- och vetenskapspolitiska mål än bildandet av unga människor och deras kunskap.

Ett annat, kanske ovetenskapligt, sätt att sprida nya pedagogiska grepp är direkt mellan lärare. De senaste åren har vi i den svenska skolan sett ett ökat intresse för lagarbete. Något som ivrigt påhejas uppifrån, läs skolpolitiskt läroplanerande. Det kan ju verka konstigt att det inte alltid har varit lärarlag överallt. Något som jag själv insåg efter ett tag som lärare (i marknadsföring) på Stockholms universitet. Då var det inte speciellt mycket utbyte mellan lärarna i universitetet. I stället var det några av oss som på eget initiativ tipsade och coachade varandra. Och mycket av vår pedagogiska utveckling skötte vi utanför universitetet. Som konsulter och i olika privata utbildningsorganisationer.

Nåväl, i det enkla idealfallet testar en lärare en ny grej. Filar lite på pedagogiken. Berättar om den i lärarlaget. Kollegorna suger åt sig som svampar och modellen sprider sig. Men, för att det skall bli riktigt värdefullt i ett politiskt perspektiv borde läraren i fråga forska (vetenskapligt) om saken. Delvis för att bevisa att det är bra grejor, delvis för karriärutvecklingen. En akademisk poäng i bagaget smäller troligtvis högre vid lönesättningen än kollegornas allmänna gillande. Fast, det kanske är ännu en fördom från min sida igen. Hur som, den akademiska injektionen tar tid (från undervisning och kollegialt utbyte på hemmafronten.

En variant är också när mer eller mindre offentliga organisationer, eller huvudmän, samlar in och sprider idéerna om pedagogiska landvinningar. Typ redaktörer hos KKS, fackliga och arbetsgivarinitierade medier. Här drar en mer eller mindre duktig reporter ut i fält, sammanfattar det som sker och förmedlar det som medieägaren anser vara värt att förmedla.

Jag känner att det kan bli för långdraget att blanda in läromedelsförlagen i den här utläggningen. Jag nöjer mig med att peka på att läromedelsförlagen förmodligen mer eller mindre indirekt påverkar pedagogiken genom böckernas utformning. Samma behandling får diverse lärarbesökta traditionella fora som exempelvis Skolforum. Observera att denne kommersiella nyckelaktör, för det vill jag nog säga, sett till att regga rätt domäner på webben.

Med undantag för lärarlagsutbytet och konfererandet, domineras de gamla metoderna av långsamhet och det tryckta ordet.

Var beredd att tänka om på vägen

En härlig nykomling, nåja, i sammanhanget är Lektion.se där det finns  “tusentals tips och idéer till din undervisning”. Grundat av lärare, producerat av lärare samt använt av lärare och många andra (som jag). Bland dom senare ingår allt fler aktörer som vill marknadsföra (i dess breda innebörd) sina varor, tjänster och innehåll till skolan. Lektion.se revolutionerade spridandet av pedagogiska idéer på flera sätt. För det första kommer idéerna (mest) från lärare. Å det andra så är det som petas in omedelbart tillgängligt för alla.  På det tredje konverserar medlemmarna med varandra. I det fjärde sker pedagogikbyggandet dygnet runt under hela året.

Nu är det ett tag sedan jag snokade runt i Lektion.se, men fortfarande verkar tipsandet mest ske i form av text (diskussionsforum) och skrifter (pdf-filer). Samtidigt har det blivit allt enklare och billigare att på webben producera och publicera ljud, video och animationer/screencasts. Dessutom är Lektion en skyddad trädgård. Det vill säga man måste in för att se. Och även om hela härligheten är webbaserad, så är det inte speciellt mycket länkat in och ut till resten av webben.

Det gör att Lektion.se måste tänka om sin modell, struktur, och teknik. Vilket jag anar (på goda grunder) att dom håller på att göra. Förhoppningsvis blir det ett nytt fräscht stöd för viralt lärande i sociala lärarmedier.

IT om du vill, men hur?

Infontologerna Per Johansson och Simon Winter publicerade häromdagen ”Läraren blir viktigare med IT i klassrummet”. Enligt min mening har  IT funnits i klassrumen sen start (krittavlor, målade planscher, blyertspennor, rullbandspelare, osv). Precis som Per och Simon pekar på är det många och allt fler tongivande aktörer som visar det uppenbara. Att datortekniken, numera kallad IT eller IKT, tvingar oss och “skolan” att tänka om alltifrån bildningens innehåll till dom kunskapande processerna.

Min ambition är att accentuera vikten av att dela med oss av insikter och erfarenheter om hur detta redan går till. Inte att det bör göras. För sanningen är att verkligheten redan har sprungit om traditionella skoltyckare. Och då syftar jag på politiker, intresseorganisationer (som fackförbund) och faktiskt många föräldrar.

Vilka är dom svenska lärarna som lär viralt?

Jag tänker spontant på en speciell lärare som jag inte vågar “hänga ut” här. Människan i fråga har på mindre än ett år gått från antiwebb till nätaktivist. Denne, numera också lärarlärare, har gjort underverk med eleverna, vunnit pris för sina insatser och börjat arbeta med att sprida sina nyvunna erfarenheter till kollegor i hela landet. Det sorgliga är att rektorn inte bryr sig. Och kollegorna på skolan rynkar på näsan.

Naturligtvis finns det fler sådana svenska lärare. Och tack och lov är förmodligen dom flesta uppskattade av både kollegor och chefer. Flera har jag nämnt här tidigare. Och jag skall återkomma till många andra. Men jag är osäker på om någon hunnit lika långt i tanke och gärning som Bob. Tipsa oss gärna på vägen.

 

p.s. När jag skrev detta och letade efter Lärarlyftet.se konstaterade jag att domänen var ledig, så jag reggade den. (men har ännu inte hunnit peka om den till nåt jag gillar, vilket beror på den långsamma hanteringen hos Surftown, den registrar jag av misstag valde – så fort jag blivit av med dom så kommer den upp). Om någon myndig person vill ha den domänen så lär det gå bra, bara att kontakta mig. Lararlyftet.se, som inte pekar någonstans,  reggades av Dieter Larsen på Chalmers 2008-05-23. p.s.

1 svar på ”Viralt lärarlärande, så marknadsför du ny pedagogik

  1. bra! kul att ha lite ledigt och ha tid att läsa och kommentera. Jag kan gissa vem läraren är kan instämma att jag har samma erfarenhet från min skola men vill dock tilläga chefer högre upp i organisationen.

    Det tråkiga är att ingen anna skola/kommun headhuntare han/henne innan näringslivet/PR-byrå sätter klorna i han/henne vilket bara vore en tidsfråga . . .

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *