Arkiv för juli 2009

image Idag fick Lemshaga Akademi helt gratis ett läckert förslag till ny logotyp. Nu är det ingenting som säger att dom kommer använda loggan, eftersom den formgetts enbart utifrån den korta briefen:

“Lemshaga Akademi is a school for ages between 5-15. Needs a logo that appeal to a broad age group. Pippi Longstocking”

Briefen kom via Twitter från @easedrop och några dagar senare har alltså designern Tomas Seo lagt fyra timmar på att leka fram förslaget. Den processen kan du se nedan som en screencast på 2 minuter (5 stillbilder per minut, uppspelat med 25 bilder per sekund).

 

Supercoolt att en skola får en logga i projektet logotyp.se. Ännu läckrare att Tomas lagt mest tid på just den här loggan (om jag inte misstar mig).  Men mest spännande är nog processen med olika idéer som syns helt klart i videon, och kortfattat förklaras i dess tillhörande blogginlägg. Tomas Seo skriver bland annat “the logo is more for the parents then the students, so I didn’t go too whimsical” och “bend the briefs […] and take the opportunities that the shapes offers”.

Men, det är ju viktigt att hela skolan och deras intressenter (låter bättre i mina öron än “brukare”) får vara med på något sätt. Traditionellt så sker det mer eller mindre slutet i interna arbetsgrupper. För några år sedan intervjuade jag Fredrik Svensson (då Jeppesen) om hur Broängen tog fram sin logga. Att lyssna på den intervjun och kika på Tomas screencast tror jag är ett utmärkt sätt för den ovana att närma sig ett logotyputvecklingsprojekt.

Det vore otroligt intressant om Lemsaga Akademi åtminstone vill använda det här som ett diskussionsunderlag – och gärna göra det helt öppet. Det vill säga utveckla loggan ungefär som ett open source- eller crowdsourcing-projekt. Här är 16 skäl från The Logo Factory (som jag själv inte hunnit smälta). I det allra enklaste fallet kan dom ju bara publicera förslaget och ordna en offentlig omröstning. En mer avancerad variant är att starta wikier, diskussionsforum, och så vidare.

Vad tycker du?

Comments 1 Kommentar »

Ta chansen att lära som dom mest innoverande lärarna jag känner till. Nya lärare utbildas annars formellt på det gamla sättet. Med samma passerade metoder fortbildas gamla lärare. Hela Lärarlyftet och “behörig lärare” bygger på föråldrade idéer. Skolverket, som numera tagit över skolutvecklingsbiten, har inte ens hjärna nog att regga en uppenbar domän (Lärarlyftet.se). I stället förespråkar jag viralt lärande. På bara en timme hinner en gammal lärare som lär på nya sätt dela med sig av fascinerande verktyg, pedagogiska tricks, stimulerande begrepp (viral learning), med mera.

Jag menar att att pedagogik ska marknadsföras, inte förmedlas. Alltså tänker jag dela med mig av exempel på några duktiga marknadsförare av nya bildningsmetoder. Du som följt Skolmarknad.info har kanske gissat att först ut på plan är Bob Sprankle. I bland annat sin podcast Bit By Bit har Bob  i flera år delat med sig av sina och andras lektioner och lärdomar. Nu sprider jag återigen dom erfarenheterna vidare likt en tacksam virusbärare.

Lär genom varandras lärarexperiment

Precis innan jag publicerade detta twittrade @Stefan_Palsson en länk till Learning is social, computational, supported by neural systems linking people. Den artikeln lyfter i princip fram aktuell forskning kring barns lärande, tex:

“Research has shown that humans learn best from other humans, and a large part of this is timing, sensitive timing between a parent or a tutor and the child”

Och så här i efterhand kan jag bara konstatera att det är precis med samma insikter som Bob Sprankle undervisar. [Uppdatering 13.20: Stefan Pålsson lyfte i mars fram liknande resonemang från David Weinberger i sin artikel Digitalt kaos och lärande.]

Men det viktiga här är att generalisera den förståelsen till lärande om lärarande lärare emellan. Eller omformulerat: “lärare lär bäst från andra lärare”. Och lärande innebär för mig och många många andra kreativt kunskapande genom konverserande i sociala medier.

Koncept som “sandbox learning”, “algebraic reasoning” och “viral learning”, verktygen Lego Digital Designer , Scratch, med mera berättade Bob Sprankle nyligen om när han reflekterar över sin pedagogiska utveckling. Samtidigt frågar Bob efter synpunkter, reflektioner, nya idéer. Hör efter själv:

Investera en timme av ditt liv och lyssna genast på Bit By Bit #84 . Om du sen experimenterar vidare så lovar jag att du lär dig massor. Kanske mer än en hel kurs i Lärarlyftet.  Naturligtvis tycker jag också att du borde börja prenumerera på Bob Sprankles poddar. Hur du gör det? Jag tänker som Bob – det vill säga: det lär du dig bäst själv. I paketet ingår att du snabbt blir sugen på att också dela med dig av dina erfarenheter. Det fina i kråksången är att du lär dig hur detta går till genom att se, höra och läsa om hur dina kollegor gör. Det tar lite tid, men strunt i P1 Sommar så är den saken kirrad.

Och om du twistar till ditt egna lärdelande lite, tex som Don Tapscott i mitt förra inlägg, så är chansen stor att dom pedagogiska landvinningarna sprider sig likt ett virus. I alla fall är det precis det som är alla marknadsförares våta dröm idag Dom lämnar att mer den gamla annonseringsmodellen (kommersiell pedagogik) och utvecklar fräscha grepp den nya sociala mediesfären.

Överge dom gamla lärarutbildningarna

Om jag hårddrar det lite kan den gamla formen av pedagogisk forskning och praktiskt spridande beskrivas som en långsam och omständig process. Utifrån grundidén att pedagogik bör vara vetenskapligt prövad skall det först forskas, vilket innebär någon form av studier och akademisk granskning. Det senare innebär ofta tidsödande författande av skriftliga rapporter på konferenser och publicerande i vetenskapliga tidskrifter. När så att säga modellen blivit accepterad skall den in i läroböcker och undervisning på lärarhögskolor. Läs gärna hur marknadsföringsgurun Seth Godin denna vecka sågar läroböcker. I det uppdaterade inlägget skriver Godin att han:

“got more mail about this post than any other post ever. People pointed to Flatworld and to Quirk, and so far, more than 94% of the letters aggressively agree with me.“

Förhoppningsvis suger därefter lärarna som fortfarande läser läroböcker in dom nya metoderna. Några år senare hamnar dom i klassrummen och den nya pedagogiken praktiseras. Under tiden har läroplanerna hunnit göras om.

Naturligtvis kan aktiva lärare fortbilda sig om det senaste, som i tex Lärarlyftet. En grej som inte ens finns, i betydelsen att satsningen inte har en egen domän (se mer i ps-et nedan). Nu bortser jag ifrån mina egna fördomar om kvalitén och inriktningen på (pedagogisk) forskning. Den kan tendera att bli av mer akademisk än praktisk karaktär. Akademisk i betydelsen att det handlar mer om att tillfredsställa sysselsättnings- och vetenskapspolitiska mål än bildandet av unga människor och deras kunskap.

Ett annat, kanske ovetenskapligt, sätt att sprida nya pedagogiska grepp är direkt mellan lärare. De senaste åren har vi i den svenska skolan sett ett ökat intresse för lagarbete. Något som ivrigt påhejas uppifrån, läs skolpolitiskt läroplanerande. Det kan ju verka konstigt att det inte alltid har varit lärarlag överallt. Något som jag själv insåg efter ett tag som lärare (i marknadsföring) på Stockholms universitet. Då var det inte speciellt mycket utbyte mellan lärarna i universitetet. I stället var det några av oss som på eget initiativ tipsade och coachade varandra. Och mycket av vår pedagogiska utveckling skötte vi utanför universitetet. Som konsulter och i olika privata utbildningsorganisationer.

Nåväl, i det enkla idealfallet testar en lärare en ny grej. Filar lite på pedagogiken. Berättar om den i lärarlaget. Kollegorna suger åt sig som svampar och modellen sprider sig. Men, för att det skall bli riktigt värdefullt i ett politiskt perspektiv borde läraren i fråga forska (vetenskapligt) om saken. Delvis för att bevisa att det är bra grejor, delvis för karriärutvecklingen. En akademisk poäng i bagaget smäller troligtvis högre vid lönesättningen än kollegornas allmänna gillande. Fast, det kanske är ännu en fördom från min sida igen. Hur som, den akademiska injektionen tar tid (från undervisning och kollegialt utbyte på hemmafronten.

En variant är också när mer eller mindre offentliga organisationer, eller huvudmän, samlar in och sprider idéerna om pedagogiska landvinningar. Typ redaktörer hos KKS, fackliga och arbetsgivarinitierade medier. Här drar en mer eller mindre duktig reporter ut i fält, sammanfattar det som sker och förmedlar det som medieägaren anser vara värt att förmedla.

Jag känner att det kan bli för långdraget att blanda in läromedelsförlagen i den här utläggningen. Jag nöjer mig med att peka på att läromedelsförlagen förmodligen mer eller mindre indirekt påverkar pedagogiken genom böckernas utformning. Samma behandling får diverse lärarbesökta traditionella fora som exempelvis Skolforum. Observera att denne kommersiella nyckelaktör, för det vill jag nog säga, sett till att regga rätt domäner på webben.

Med undantag för lärarlagsutbytet och konfererandet, domineras de gamla metoderna av långsamhet och det tryckta ordet.

Var beredd att tänka om på vägen

En härlig nykomling, nåja, i sammanhanget är Lektion.se där det finns  “tusentals tips och idéer till din undervisning”. Grundat av lärare, producerat av lärare samt använt av lärare och många andra (som jag). Bland dom senare ingår allt fler aktörer som vill marknadsföra (i dess breda innebörd) sina varor, tjänster och innehåll till skolan. Lektion.se revolutionerade spridandet av pedagogiska idéer på flera sätt. För det första kommer idéerna (mest) från lärare. Å det andra så är det som petas in omedelbart tillgängligt för alla.  På det tredje konverserar medlemmarna med varandra. I det fjärde sker pedagogikbyggandet dygnet runt under hela året.

Nu är det ett tag sedan jag snokade runt i Lektion.se, men fortfarande verkar tipsandet mest ske i form av text (diskussionsforum) och skrifter (pdf-filer). Samtidigt har det blivit allt enklare och billigare att på webben producera och publicera ljud, video och animationer/screencasts. Dessutom är Lektion en skyddad trädgård. Det vill säga man måste in för att se. Och även om hela härligheten är webbaserad, så är det inte speciellt mycket länkat in och ut till resten av webben.

Det gör att Lektion.se måste tänka om sin modell, struktur, och teknik. Vilket jag anar (på goda grunder) att dom håller på att göra. Förhoppningsvis blir det ett nytt fräscht stöd för viralt lärande i sociala lärarmedier.

IT om du vill, men hur?

Infontologerna Per Johansson och Simon Winter publicerade häromdagen ”Läraren blir viktigare med IT i klassrummet”. Enligt min mening har  IT funnits i klassrumen sen start (krittavlor, målade planscher, blyertspennor, rullbandspelare, osv). Precis som Per och Simon pekar på är det många och allt fler tongivande aktörer som visar det uppenbara. Att datortekniken, numera kallad IT eller IKT, tvingar oss och “skolan” att tänka om alltifrån bildningens innehåll till dom kunskapande processerna.

Min ambition är att accentuera vikten av att dela med oss av insikter och erfarenheter om hur detta redan går till. Inte att det bör göras. För sanningen är att verkligheten redan har sprungit om traditionella skoltyckare. Och då syftar jag på politiker, intresseorganisationer (som fackförbund) och faktiskt många föräldrar.

Vilka är dom svenska lärarna som lär viralt?

Jag tänker spontant på en speciell lärare som jag inte vågar “hänga ut” här. Människan i fråga har på mindre än ett år gått från antiwebb till nätaktivist. Denne, numera också lärarlärare, har gjort underverk med eleverna, vunnit pris för sina insatser och börjat arbeta med att sprida sina nyvunna erfarenheter till kollegor i hela landet. Det sorgliga är att rektorn inte bryr sig. Och kollegorna på skolan rynkar på näsan.

Naturligtvis finns det fler sådana svenska lärare. Och tack och lov är förmodligen dom flesta uppskattade av både kollegor och chefer. Flera har jag nämnt här tidigare. Och jag skall återkomma till många andra. Men jag är osäker på om någon hunnit lika långt i tanke och gärning som Bob. Tipsa oss gärna på vägen.

 

p.s. När jag skrev detta och letade efter Lärarlyftet.se konstaterade jag att domänen var ledig, så jag reggade den. (men har ännu inte hunnit peka om den till nåt jag gillar, vilket beror på den långsamma hanteringen hos Surftown, den registrar jag av misstag valde – så fort jag blivit av med dom så kommer den upp). Om någon myndig person vill ha den domänen så lär det gå bra, bara att kontakta mig. Lararlyftet.se, som inte pekar någonstans,  reggades av Dieter Larsen på Chalmers 2008-05-23. p.s.

Comments 1 Kommentar »

Här är ett exempel på hur smart marknadsföring är bättre en fin pedagogik. Jag har äntligen tid att läsa ikapp en massa bloggar på webben och har hunnit till Bengt Båvegårds Brainjam.  Jag fastnar för ett par av inläggen som i princip är vidaredelning av filmer som vill sälja, i och för sig radikalt olika, saker. Inläggen handlar om en bok/projekt respektive ett pedagogiskt verktyg (LMS). Jag kände till båda och var öppen för att lära mig mer.

När det gäller grownupdigital.com blev jag mer sugen. Och för moodle.org blev jag avtänd. Bara en sån sak som att tvingades se vad moodle betyder (en akronym) – boooring. Jag tittade inte ens klart på filmen. Nåväl, kolla och döm själv.

Den första:

 

Den andra:

Senare läser jag att Bengt fick en stroke den 4 maj och kurerar sig. Krya på dig mannen! Världen behöver dig.

Comments 2 Kommentarer »

Gustav Holmström, aka @hejgustav, beskriver sig själv som “född augusti 1994 och bor i gnällbältet. Jag är den lugna i klassen och har därmed hyffsade betyg”. Med andra ord är han elev i en svensk skola. Kanske är han en i sammanhanget ovanlig sådan, tex uppmärksammad av InternetWorld och skall vara med på Sweden Social Web Camp i slutet på augusti.

Den 3e juli drog svenske designern Tomas Seo igång sitt sommarprojekt logotyp.se och skrev “Tweet me a brief and I will design a logotype for free”. Dagen efter, enligt Tomas instruktioner, kvittrade unge herr Holmström följande:

Brief: My tech blog artoo.se needs a logo+symbol. Inspiration: Dexter Morgan. #logotypse

Idag publicerade Tomas en ny logga åt artoo under rubriken “#5 Artoo – Swedish tech blog inspired by Dexter Morgan”. Och för någon timme sen konstaterade Gustav: “Fick en logga idag, nu ska jag bara fixa passande WP-tema”. Du kan ju följa artoo.se och se hur det blir. I bilden nedan ser du annars Gustavs gamla logga (förmodligen egenhändigt designad) och den som Tomas nu bjuder på.

image

Tomas Seo skriver att ha la ungefär 2,5 timmar på jobbet. I videon nedan kan du se stillbilder från hela processen, ihopkomprimerade till en minut. Nu är jag framtagandet av en design/logtyp för en verksamhet, tex en skola, något som egentligen kräver mer än några minuter. Något som vi tar upp på den kommande föreställningen elevshopping 2.0. Likväl tycker jag det här exemplet illustrerar grunderna i vad det handlar om på ett enkelt och kul sätt. Samtidigt undrar jag om Gustavs skola på något sätt uppmärksammat att de har Gustav hos sig. Han nämner själv inte vilken skola det är. Men det torde vara intressant i ett varumärkesbyggande perspektiv att ha Gustav hos sig.

Bland de inkomna briefarna, hittills drygt 40 till antalet, finner vi än så länge bara en skola: Lemshaga Akademi.

Live logo design – Artoo from Tomas Seo on Vimeo.

Comments Inga kommentarer »

Sedan några år har jag lekt med tankar om en framtid utan “Skola”. Första gången jag offentligt delade med mig av dom idéerna var i slutet av 2007 under min key note “re-thinking Learning (again)” för EDEN. Och ni som känner mig vet att jag i över 10 år generellt sett tjatat om att “Tänka om”. En insikt som väcktes när vi jobbade fram den vetenskapliga artikeln “Interactive Media face Artificial Consumers and marketing theory must re-think”.

“Tänk om!” i betydelsen att vi tänker fel. Men samtidigt också “Tänk om?”, i betydelsen att vi kan göra nytt, kreativt och annorlunda. Den gemensamma nämnaren är dom ofantliga samhällsförändringar vi befinner oss i. Inte minst gäller det alla teknologiska landvinningar som många förbisett eller missförstått.

Mitt tänk i ett bildningssammanhang bygger på att institutionen “Skola” formades i ett samhälle vars förutsättningar var helt annorlunda än den värld vi lever i idag. Dessutom blir det allt klarare att framtiden lär bli radikalt annorlunda – och bättre. Och jag är definitivt inte ensam om att peka på hur missanpassad dagens skola är.

Det hindrar inte att det sker otroligt bra saker varje dag i världens alla skolor, inklusive de svenska. Mitt inlägg “Svenska lärare långt före utbildningspolitiken” i weconverse för några dagar sen möttes av stor positiv respons från flera håll. Många av kommentarerna höll med om både att lärare kan och vill verka i nya former samt att det politiska ledarskapet saknas. Jag blir också glad när nu Apple och Rektorsakademien lyfter fram sin variant i deras koncept TÄNK OM. Samtidigt menar jag att det inte räcker att utgå ifrån skolans uppdrag och 1-1. Vi måste tänka större än så och se över vårt, samhällets, “uppdrag” bortom skolan.

Min vision är alltså “Historiens bästa start i livet” och strategin är att glömma skolan. Vi måste tänka nytt och inse att skolan kan inte lösa allt. “Skolan” löser en del problem idag, men blir ständigt utsatt för nya pålagor “von oben” (läs politiker), minskade resurser och självpåtagna uppgifter (av kärleksfullt och ambitiöst skolfolk som vill väl, men riskerar att bränna ut sig på köpet).

Så i mån av tid försöker jag samla på mig intryck från olika håll om hur läget är och vad vi tycker oss behöva för att bygga upp helt nya sätt att förverkliga visionen om en livsstart för barn och ungdomar som får det moderna projektet, och “Skolan”, verka som en velicoped jämfört med en Tesla.

Det jobbiga, för mig personligen, i sammanhanget är risken att bli missförstådd. Jämför myten om budbäraren som blev skjuten för att han kom med dåliga nyheter (Shooting the messenger). Jag kan förstå exempelvis lärare jag möter, senast Le’Anne Ponen, som kommenterade “a future with no schools…mmm???”. Ofta undrar jag om det går att under tiden få några uppdrag från skolor samtidigt som man säger att skolan skall läggas ned 😉 Men tack och lov verkar det så.

Se det här inlägget som min ambitionsförklaring. Naturligtvis kommer det flera. Och jag hoppas att vi tillsammans kan fila fram en tydligare vision än den jag antyder här.

Comments 2 Kommentarer »