Noterat: ybc tar uppenbarligen mark(nad)

Hans Renman på ybc (young business creatives) är glad. Han är rektor för en ny kommunal gymnasieskola i Nacka som går från idé till verkligehet nu i höst. I sin blogg delar Hans idag med sig av intagningsstatistiken. Jag citerar:

Men det ALLRA roligaste med den här statistiken är att YBC intar en mycket smickrande tätposition i Nacka kommun (som ju i kraft av Nacka gymnasium redan har länets mest sökta gymnasium). I Nacka finns det ca 30 gymnasieprogram och inriktningar. Bygg och frisör och Samhälle kultur och Natur Beteendevetenskap och Ekonomi i Saltsjöbaden och El och Handel, mm, mm. Av alla dessa möjliga program och skolor, så sticker YBC:s två helt nya program ut. Om man tittar på vilka program som har högst andel av förstahandssökande, dvs de utbildningar där eleverna MEST gärna vill gå, de utbildningar som har den allra starkaste dragningskraften, så hamnar YBC:s två program på:

1:a plats (Businessprogrammet - 48 elever har valt det i 1:a hand)
2:a plats (IB-programmet - 42 elever har valt det i 1:a hand)

Och då talar vi alltså inte om relativa siffror, utan i absoluta tal. Trots vår förhållandevis lilla skola, så kniper vi ändå de båda första platserna, redan från dag 1

Jag hoppas verkligen, innerligt och förnuftigt att varenda skolledare, lärare, fackledare, skolpolitiker och skolhuvudman frågar sig: "Hur gick det där till?" Jag kan lova att det var inte av en händelse. Orsakerna är bland annat utmanande visioner, koll på marknaden, engagerandet av proffs, massa samarbete, modig huvudman, god marknadskommunikation, med mera. Smart marknadsföring alltså.

Är du Jante 1.0 och spontant tänker "ja, ja, men dom har faktiskt inte haft någon verksamhet. Vänta bara och se när dom skall leverera själva undervisningen". Då tycker jag du skall lyssna på Fredrik Häréns i P1 Sommar, om Jantelagen 2.0. "Du ska inte tro att du är den enda som är nåt". Och följdaktligen, kan han så kan jag också.

Sen undrar jag om det finns någon forskare som systematiskt studerar sådana här intressanta fall så att vi får mer kunskap om hur man marknadsför skolor?

Praktikfall: Mobben är mer än marknadsföring

Jag är hjärtligt trött på de tunna debatterna om mobiltelefoner som stör undervisningen och om skolor som lockar elever med mobiltelefoner och datorer. Båda sakerna borde vara lika självklara i skolarbetet som griffeltavlor och växtplanscher en gång var. Abilene Christian University (ACU) bjuder oss på ett inspirerande exempel hur man drar nytta av detta för att utveckla såväl sin undervisning som sitt varumärke.

Apple börjar den 11 juli sälja sin senaste 3G-modell av iPhone. Jodå, Sverige finns med bland dom länder som får ta del av revolutionen. ACU har tidigare jobbat fram en undervisningsmodell dom kallar Connected. Nu går dom vidare och ger alla nya studenter en gratis 3G iPhone. För dom är det ett självklart steg, eftersom 93% av studenterna sedan tidigare har med sig egna bärbara dator till universitetet. Än mer självklart blir det när vi betänker att ACU redan är igång med iTunes U. Där kan studenter och personal ladda upp/ner föreläsningar och intervjuer, uppleva det akademiska livet och utforska studentlivet, med mera.

ACU har ett par filmer om sin satsning. Den första kan du se nedan, den andra hos YouTube.

Noterat: Totlol, videosajt för sexåringar och yngre

Kolla Totlol, en ny föräldramodererad videosajt (i beta) med filmer för barn mellan 6 månader och 6 år. Jag har bloggat mer om det här initiativet på weconverse.com.

Praktikfall: Sponsrad skolresa stimulerar

Klass 9A på Hillerstorpsskolan (F-9) i Gnosjö kommun ville som så många andra åka på klassresa. Men eftersom det är olagligt att i skolans regi från föräldrarna samla in större summor pengar till skolresan var de tvugna att hitta nya vägar. Lösningen blev sponsorfinensiering och arbete utanför skoltid. De kontaktade företag i trakten och anordnade en påsksoare. Den senare drog in 8 000 kronor via inträdesavgifter och "sponsorplakat". Ytterligare 13 000 kronor fick de genom reklamutrymme på T-shirts som alla elever bar under studiebesöken i Stockholm, bland annat på Tekniska museet (där jag för övrigt höll en föreläsning för ett par veckor sedan). Personalen på studiebesöken sa inget, men tittade ganska mycket när klassen gled in.

Klassföreståndaren och bildläraren Annefrid Sjöman samt eleven Johanna berättar i ett ljudklipp från P4 Jönköping hur nöjda de är med satsningen. I ett annat inslag berättar eleven Simon om det föräldramöte där iden väcktes. En av föräldrarna föreslog att klassen skulle göra T-shirts. Tomas fyller i att arbetet med att fixa sponsorer var både roligt och utmanande (tex att få tag i all personer). En del nappade direkt och en del "fick man försöka locka".

Den ansvariga läraren Sjöman är dessutom medieskicklig och påpekar att skolan har ett långtgående samarbete med näringslivet (vilket man ska ha enligt läroplanen).  Bland annat har de ett projekt som heter "Framtidskraft". Hon säger att sponsring är absolut något Hillerstorpsskolan kommer fortsätta med.

Anna Westerholm, avdelningschef på Skolverket i Stockholm, säger till Sveriges Radio att det finns inget förbud mot att samla in pengar till klassresa. Förbudet gäller att ta ut avgifter från föräldrarna. Föräldrarna kan möjligen få bidra med pengar till något museibesök eller liknande. När det gäller att få in sponsorpengar så finns det "väl också en gräns för vad som är rimligt med tanke på att eleverna går i skolan och skall ha tid med sina studier".

P4:s reporter försöker också pressa Westerholm att säga var gränsen mellan sponsring och ren produktförsäjlning går. Även hon är medieskicklig och parerar frågorna flera gånger. Till slut får vi höra att hon "skulle nog hesitera som rektor innan mina elever fick ge sig ut och marknadsföra produkter". Fast, själv tänker jag osäkt på all salamikorv, majblommor, kokosbollar och annat som företag låter skolbarn (och föreningar för den delen) sälja. I mitt tycke är det bra träning i företagande. Det viktiga är att man (skolan/eleverna) är bra förhandlare och reflekterar över erfarenheterna i ett läroplansperspektiv.

Mer gick att höra klockan 15:17 (dvs 17 minuter in) i programmet Lasso (SR Jönköping) den 10 juni.

Jag försökte direkt via mejl nå Annsofi Sjöman för att veta mer. Tex om reaktioner efter P4s inslag; om dom dokumenterat externt, tex bilder på webben; vilken form av ämnesrelevans intäktsformatet hade; vilka företag som sponsrade; och vad eleverna och sponsorer eventuellt säger sig ha lärt. Dessutom blev jag nyfiken på projektet Framtidskraft. Hon ringde upp min mobilsvar ganska omedelbart. Tyvärr hann jag inte ringa tillbaks innan hon gick på semester. Men vi kanske får reda på mer senare.

I alla fall hade varit suveränt för skolans varumärkesbyggande och PR om dom på sin webbplats direkt hade haft mer information och länkar till inslagen hos Sveriges Radio.

Seminarier: Lär om ett Uttrycksfullt ledarskap

Jag noterar till min oerhörda glädje att Lena Ahlström och Lena Endre ger ett garanterat intressant seminarium på Skolforum den 27 november. Läs mer om det på Skolforums webbplats!

Jag har haft förmånen att känna Lena Ahlström i flera år, och på håll följa hur hon utvecklat sina tankar kring ledarskap och scennärvaro tillsammans med kollegorna i Akademin för det Uttrycksfulla Ledarskapet. Där har nu i flera år ledare från näringslivet och olika organisationer fått utveckla sig med hjälp av kunskaper, insikter och inspirationer från bland andra professionella skådespelare. Redan när Lena första gången berättade för mig om sina idéer tänkte jag att det här är något superintressant för alla som verkar i skolan. Något som verkligen behövs. Jämför mitt Tänk om att fatta tiden, där jag visar ett par filmer från fantastiska föreläsare (ledtråd, ingen av dom är Mona Sahlin).

Så om du skall till Skolforum, missa inte denna chans!

Noterat: Webbstjärnan 09 öppen för anmälning

Från och med idag kan du som är lärare anmäla dina elever till tävlingen Webbstjärnan 09. Det är en suverän möjlighet att utveckla dig och dina elever i hur man publicerar, och inte bara tar emot det som finns, på webben. Tävlingen beskrivs kortfattat så här:

Gör en webbplats av skolarbetet. Tävla i Webbstjärnan. Med moderna verktyg är det enkelt. Stiftelsen .SE står för allt som behövs. Öppen för alla elever på gymnasiet. Anmälan görs av en lärare

Tävlande lag får gratis en egen webbdomän (namn på Internet), en webbplats och en uppsättning nyttiga verktyg. Förutom de kunskapsmässiga vinsterna, så lurar i nätet ett förstapris på 20 000 kronor, flera andra prispengar samt ära och berömmelse.

I början av 2008 bidrog jag till projektet genom att på uppdrag av .SE att komma med några kreativa idéer och förslag till tävlingens namn, upplägg och genomförande. Tillsammans med en intern arbetsgrupp hos .SE mejslade vi fram en uppenbarligen värdefull  utgångspunkt. Det känns bra att satsningen nu realiseras och att delar av mina förslag (som bitvis var rätt långtgående och kontroversiella) finns kvar i det upplägg som nu erbjuds elever, pedagoger och skolor.

Reflektion: Smart och Socialt Fimpande kan göras bättre

I tidskriften The Lancet kunde vi i början av månaden läsa om ett smart grepp när det gäller antirökaktiviteter i skolsammanhang. Dagens Nyheter rapporterade den 11 maj om resultaten under rubriken Skolkamrater sprider bäst anti-rökbudskap. Även Washington Post sprider resultaten till en bredare krets. Ja, det hela är ju en nyhet för dom som inte fattat att (skol)kamrater sedan länge själva uppmuntrat varandra till rökning, med viss hjälp från annan form av marknadsföring som smiter förbi förbuden mot traditionella annonser. Enligt DN säger Mathias Jansson, som arbetar med tobaksprevention på svenska Folkhälsoinstitutet, så här om metoden och dess resultat:

"Jag tycker att det spontant låter intressant"

För egen del håller jag med, fast jag menar att det hela utifrån grundidén kan göras mycket bättre. Originalartikeln heter "An informal school-based peer-led intervention for smoking prevention in adolescence (ASSIST): a cluster randomised trial", The Lancet 2008; 371:1595-1602, DOI:10.1016/S0140-6736(08)60692-3. Sammanfattningen är helt öppen, men hela texten som html och pdf (kräver registrering/prenumeration). Det går också att lyssna på en dryg 10 minuters kärnfull sammanfattning i The Lancet 03 May 2008 som podcast.

Kort och gått handlar metoden ASSIST om att rekrytera, träna och stödja "influentual students" i att påverka kamraterna så att de inte börjar/fortsätter röka. Forskarna menar att resultaten var goda och fungerade bättre än i jämförelsegrupper (där skolor enbart genomförde sina normala antiröknings-aktiviteter). Inom parantes är ASSIST-metodens effektivitet oklar, eftersom de ökade kostnaderna inte ställs i relation till förbättringseffekterna. Likväl finns det några synnerligen intressanta aspekter att ta upp i ett marknadsförinigsperspektiv.

En lite deprimerande sak, i ett vetenskapligt perspektiv, är att projektet inleddes 2001. I maj 2004 gjordes den avslutande 2-årsmätningen av de långsiktiga effekterna. Men i källförteckningen kan jag se att studien åtminstone fått vetenskaplig spridning redan 2005. Man kan ju andra varför experimentet poppar upp nu igen, om än för en bredare publik. På ett mer generellt plan illustrerar detta hur långsam vetenskapen är, vilket orsakar problem när världen och ungdomarnas beteende förändrar sig otroligt snabbt. Det är bland annat av den anledningen som jag tillfälligt valt att koppla loss mig från akademierna. Marknadens praktiker testar snabbt nya saker, tex Lunarstorm, Facebook och in-game-advertising, för att se vad som fungerar. Först efteråt följer forskarna och studerar/dokumenterar det hela mer vetenskapligt.

Den andra saken som slår mig är att bland källförteckningens 40 referenser finns det ingen som hänvisar till marknadsföringslitteratur. Ett möjligt undantag är Rogers(1983) klassiker "Diffusion of innovation" (se även Wikipedia-artikeln), vilken om än värdefull anses vara relativt daterad för taktiskt agerande. Författarna har dock utgått från Rogers gamla teorier. För egen del är jag övertygad om att både resultaten och tillvägagångssätten hade varit mer intressanta om hela projektet baserats på relevant och uppdaterad teori om postmodern konsumtion, som exempelvis beskrivs och kritiseras i ett populärt format av Juliet Schor. Hon beskriver ingående, och kritiskt, hur marknadsförare arbetar med barn för att få till önskade förändringar i såväl attityder som beteenden. De berättelserna är långt mer intressantare och inspirerande än de skrap på ytan som de engelska ASSIST-forskarna levererar. Varumärkesgurun Martin Lindstrom är inne på samma spår i sin bok Brand Child, även om hans redogörelse i princip saknar etiska resonemang. Den större, post-Rogersianska, diskursen kring spridningsteorier är högaktuell. Se exempelvis lite funderingar kring boken, begreppet och fenomenet "Tipping Point". Med andra ord så verkar (jag är otroligt dåligt påläst här) tobakspreventiv forskning inte (heller) bry sig om postmodern marknadsföring.

För det tredje så finns det i ASSIST-forskarnas ett lite schizofrent inslag om skolan som fält för bildning och tobaksprevention. De skriver bland annat att resultatet blev lyckat därför att:

"Asking students rather than school staff to name influential students seemed to aid the credibility of the peer supporters with their peer group"..."it was not teacher-led"..."exploit informal channels of information exchange and peer influence outside the classroom".

Skolan användes alltså mest för att hitta elever som kunde påverka andra. I övrigt var själva poängen att skolan inte skulle utbilda eleverna i att man inte ska röka. Med andra ord ville man lära skolelever, fast utanför skolan. Intressant med tanke på skolans uppdrag, och att skolan i vissa länder/regioner har krav på att undervisa i tobaksproblematiken...

Till sist, för att inte listan skall bli för lång, så tror jag att det där med varumärken ignorerades. Som jag brukar exemplifiera med på mina gig så såg Jamie Oliver till att hans "influentials", blev varumärkta. De fick en lapp med texten "veggie eater" (eller liknande, har glömt exakt). Vidare såg han till att deras beteendeförändring (började äta grönsaker) höjde deras sociala status. I ASSIST-programmet var ersättningen ett diplom (hur cool är det?) och presentkort (om de lämnade in en dagbok). Det fanns helt enkelt ingen varumärkesstrategi som stödde de inblandades individuella och sociala utveckling. Något som finns i varenda kläd-, godis-, musik- ja till och med tobaks-varumärke.

Jag tror, fel - är övertygad om, att skall man ge sig in i elden så måste man leka med marknadförarnas flammande repertoar. Genom att utnyttja lite mer än dom socialpsykologiska och epidemologiska teorierna borde vi kunna göra ASSIST lite bättre. Vi kan börja med namnet. ASSIST låter inte så cool. Sen approprierar vi in nåt uppskattat och etablerat varumärke och kopplar oss till det (ingredient branding). Det är i alla fall en bättre början.

Seminarier: DigiTala Akademiens Nätverksträff

Jag livebloggar [17:45 och uppdateringar därefter] via tips från Joakim Vollert från den Digitala Akademiens Nätverksträff där:

Alla lärare intresserade av IKT i skolan inbjuds till en kväll på Nalen med information, spännande talare, mingel, mat&dryck på temat: ”Bloggen som socialt fenomen och pedagogiskt verktyg”

Hit gick jag för att framförallt få ytterligare en bild av hur skolfolk presenterar dom nya möjlighterna för skolfolk. Sist var jag ju i samma ärende på en IT-blick för skolans ledare. Samtidigt hoppas jag att själv få lära mig lite nya grejor. Det börjar dåligt, men slutar bra - så håll ut...

Digitala Akademiens ordförande Henrik Svensson hälsade oss välkomna och lämnade över scenen till nästa talare med orden "och så stäng av telefonerna till efteråt". Jaha, det var intressant tänkte jag (jämför "Mötesmodell uppkopplad" och se den andra av dom "Fyra fruktansvärda filmerna".

Sen går Daniel Eneroth, marknadschef på Contento, igång och pratar, pratar, pratar om "Bloggen och webb 2.0 som sociala fenomen". Men vi får inte se vad det handlar om. Jag tror inte jag har fel när jag säger att ingen fattar om man inte VISAR och PRÖVAR. Att rabbla upp en massa begrepp som ingen förstår är ungefär som att säga att det finns addition, subraktion, division samt multiplikation och därmed tro att man får folk att greppa matematik.

En viktig sak är att äta sin egna medicin. Daniel berättade att bloggar är en viktig sak och det finns något som heter nyhets-RSS, "som är väldigt bra". Jodå, Contento har ett RSS-flöde. Just nu med tre poster från den 31 januari, den dessförinnan är från den 29 augusti. En av Contentos tjänster rör "Effektiva webbplatser". Hur kan det komma sig att dom har loggan till höger - det är ju vanligare, om inte till och med en vedertagen standard, att den placeras längst upp till vänster. Jag sökte i deras webbplats efter "blogg" och hittade en (1) träff. Den gick till artikeln "Säg mer, Sälj mer" som Daniel skrev i början på detta år. Där står "Företagsbloggar börjar bli lite vanligare i Sverige, men fortfarande är det många företag som inte utnyttjar denna möjlighet att kommunicera med sina kunder". Jaha.

Därpå var det dags för Lars Cuzner under rubriken. "Hur kan du använda Webb 2.0 i skolan?". En snabb titt på Lars webbplats gör att här anar jag direkt superintressanta saker. Hans blogg heter ART uygvjhgtdxm CUZNER, cool va? Han berättade om bloggoperan Sjökor och Stekare. Den hade premiär November 2007, efter 400 elever skrivit librettot som en blogg. Ett 20-tal ungdomar skrev musiken. Och nu (17:44) säger han "slå på mobilen". Något senare "Internet är ju jätteutbrett i Vietnamn och självklart hade dom mycket bättre verktyg än vi". Underbart! Kan det bli bättr? Jajamensan, Lasse droppar info om Cultumea ett annat projekt med mikrobloggande, massa SMS och en läcker flash-sajt. Äntligen har jag (via Digitala Akademien) hittat flera svenska skolexempel i VÄRLDSKLASS!

Sen var det dags för Hellen Jansson, speciallärare på Lindeparkens gymnasiesärskola. Hellen utgick från hur hon använde sin blogg loggonline (blogspot) som pedagogiskt verktyg. Superspännande och hon visade massor av exempel på ljud, bild och video. Samt gjorde hon helt klart hur lätt och roligt det är.

Näst ut på plan var Per Anderberg, biologilärare från Tensta gymnasium. Han startade i januari en blogg (WordPress) som följer hans undervisning genom filmer som han skriver inlägg till. "Jag fattar inte hur man lyckades vara biologilärare innan internet fanns. Rubbet finns ju där". Visade sig uppskattat och eleverna kommenterar. Ett annat härligt citat: "Visa sju minuter film på lektionerna, om en slamkrypare, det har jag aldrig tid med". Intresset är extra stort framförallt hos "blyga MVG-elever som inte syns på lektionerna".

Sist ut bland föreläsarna var Ann-Marie Körling, Av Svenska Akademien prisbelönt svensklärare. Hon sade sig inte fatta vad hon gör här idag. Började sitt yrkesliv på STIM med att knappa in tonsättare på registreringskort. När hon skulle börja blogga så visste hon inte vad det var. "Om ni längtar efter pedagogiska samtal - då skall ni börja blogga". Ann-Marie ser till att vara väldigt positiv till läraryrket i sin blogg. Det är god marknadsföring det! "Vi måste ge oss i kast med det vi har framför oss, inte det bakom". "Bloggen är en plats att tänka på, fundera". Nåväl, hennes blogg (blogg.se) har numera över 3000 inlägg! Jag fattar precis vad hon gjorde här idag. Hon inspirerade och spred glädje.

Avslutningsvis var det mingel och lite demos från bland andra Contento, Rexnet och Fronter. De två senare är jag mindre intresserad av. Däremot var det otroligt kul att se matteläraren Joakim Vollert och hans två elever som visade hur dom och kompisarna bloggar och videodelar. Helt otroligt hur dom på bara en dag greppat JayCut och där laddat upp och redigerat lite filmer och mixar. Ett par av arbetena tog sig direkt in på listan över dagens populäraste (nr 3 och 4 på bilden).

Sammanfattningsvis en otroligt inspirerande kväll på ett fullsatt Stora salen i Nalen. Varmt tack till Digitala Akademien som ordnade till detta. Önskar jag hade vetat vad jag nu vet i förmiddags så att jag kunde berättat om det på mitt gig för NITA/Uppsala University Learning Lab. Nu (20:20) sitter jag på Scandic Anglais i hotellbaren där, lyssnar på ett chilligt liveband och tänker om...

Seminarier: Rektorsakademiens Hultsfredskonferens

Rektorsakademien och Hultsfredsfestivalen arrangerar en spännande konferens den 12 juni. Under rubriken Hultsfredskonferensen - en konferens om unga för skolans personal levererar flera insiktsfulla personer en mängd tankar, erfarenheter. Dessutom ingår ett besök på festivalen. Ett suveränt tillfälle för dig som inser att för att marknadsföra skolan, lärande, kunskaper och attityder så måste man förstå sin målgrupp. Och det gör man inte genom att läsa tidningar, utan genom att leva med dem en stund. Precis som professionella marknadsförare gör. Om jag får till det så vill jag vara med, jag har ju delvis lite rötter i trakten (mamma född i Virserum, ett par mil söderut).

Rektorsakademien har dessutom re-designat sin webbplats, byggd på den öppna källkoden Wordpress (som egentligen är en bloggplattform). Tillsammans med webbyrån Britny har de fräschat upp sin webbnärvaro betydligt. Tack för det! Även stockholm.se är omgjord, och lever webb 2.0, dvs den är i beta version (0.8) och byggs med hjälp av alla som vill hjälpa till. Läs mer om det i weconverse.com (det inlägget är på engelska).

Noterat: Skaffa en PR-handbok gratis

PR-byrån Westanders bjuder hela världen (som kan svenska) på en 40-sidors handbok med goda råd kring PR. Du kan bläddra i pr-handboken på webben eller ladda ner den som pdf. Själv har jag bara snabbtittat i den, men det verkar vara väldigt matnyttigt för den skola som vill ha med PR att göra. (Dom som inte vill fattar jag inte vad dom vill).

Dessutom är pr-handboken i sig en mycket smart form av traditionell, men inte social, marknadsföring. Om det bloggar jag om i weconverse.

(tack till Bengt på Brainjam för tipset om handboken i sig)

Noterat: Livet är mer än shopping - via Blondinbella

Tror ni att ungdomar kan lära sig nåt skolrelevant via den namnkunniga Blondinbella? Massor kan jag lova! Här är en grej. Idag klockan 17:24 publicerar Blondinbella ett inlägg med rubriken "En sann humanist kan inte räkna". En halvtimme senare har hon fått 11 kommentarer. Jag tar mig friheten att återge såväl Isabellas inlägg som kommentarerna plus lite annat spännande. Ifall ni fått för er att hennes blogg är helt värdelös.

Isabella:

Det har varit en strålande skoldag faktiskt. Skrev ett bra tyskprov, åt en trevlig lunch med vännerna i klassen och gruppredovisningen om historiesyn gick fantastiskt bra! Jag har alltid haft väldigt lätt att prata inför människor - främst för att jag tycker att det är roligt. Men ändå händer alltid samma sak varje gång jag står där och ska prata; jag använder mig av försvåra ord så att det blir helt fel! Man står där framför klassen och svagt minns man ett ord ur boken fast inte ur vilket sammanhang det var taget, ändå flyger det ut i munnen och resten av talet står man bara och funderar på om man skämde ut sig eller ej.. Typiskt.  Idag hördes "Storväldigad", "okonsekvent" "mitten av 1850" "Patriolism istället för patriotism" osv. Någon som känner igen sig?
Nu ska jag slänga i mig lite mat och sedan är det dags för att sätta mig och skriva ett historiearbete, här kommer därför enkla tips inför att plugga:

Mina pluggtips

- Först och främst så fokuserar man lättare om man sitter i en välstädad miljö. Vädra ut, plocka undan allt på skrivbordet som du inte behöver.
- Ät middag innan och byt om. Sitter du hungrig eller har jeansen inskärandes i magen kan du definitivt inte skriva ett bra arbete. Även om du kan det är det helt onödigt.
- Ha en stort glas vatten, te och något att tugga på. Några skivor frukt?
- Sätt en tid som du ska hålla fokus när du plugggar, för mig är en timma lagom sedan behöver jag en kort paus att göra något annat på.
- För att göra plugget enklare. Läs betygskriterierna noga! Då vet du lättare vad som behövs skrivas på arbetet för att få det betyg du vill ha. Annars blir det lätt så att man glömmer eller skriver onödigt mycket.
- Inställningen. Tänk positivt! Under denna timma som du pluggar gör du något bra och vad stolt du kommer att känna dig efteråt. Den tid som du faktiskt pluggar är mindre än den tid som du känner ångest över att du inte pluggar när du borde.

Kommentarer:

#11 ullagittan.
precis vad jag behövde nu kände jag! vet dock inte om det motiverar mig till att plugga men varför inte prova liksom =)
2008-apr-08 @ 18:03

#10 Hannah
Bra råd :)
Dock var det inte specielt svåra ord men jag förstår vad du menar ;) Sen heter det ETT (stort) glas vatten (inte EN).
2008-apr-08 @ 18:00 URL: http://hsdiary.blogg.se

#9 evelina
Vad bra att du skrev några tips! Skulle precis börja plugga no :)
Ha det bra.
2008-apr-08 @ 17:53

#8 emelie
Min lärare visade när du var med i Debatt för att snacka om modebloggar idag. Vi snackar debatter just nu på samhällen och då visade han tre exempel och du var den ena! :)
2008-apr-08 @ 17:49 URL: http://hotpott.blogg.se

#7 anton
hehe som rebecca sa.
ska oxå plugga lite nu. dina tips kanske piggar upp. :)
2008-apr-08 @ 17:45  URL: http://antonbrolin.blogg.se

#6 Sussi
eh, kallar du det svåra ord?
2008-apr-08 @ 17:44

#5 Rebecca
tack för tipsen!
hade tänkt att plugga so nu,så nu har jag ju några tips!
2008-apr-08 @ 17:41 URL: http://www.rrrebecca.blogg.se

#4 Melika
Bra tips!
2008-apr-08 @ 17:40
URL: http://melikas.blogg.se

#3 baby loonia
annat bra pluggtips är att börja i god tid !
2008-apr-08 @ 17:37 URL: http://babyloonia.blogg.se

#2 Annizh
Fan vad bra tips, ärligt (: Speciellt det sista för det känner men igen sig för mycket på /:
Men jättebra ! :D
2008-apr-08 @ 17:34 URL: http://annizh.blogg.se

#1 Emil.S
Om man sitter i en ljudlig miljö så är musik även ett bra tips. Hörlurar stänger ut allt ljud så man kan vara ifred med sitt arbete.
2008-apr-08 @ 17:33 URL: http://enmilsten.blogspot.com

Annat spännande:

Emil.S skriver i sin egna blogg lite tidigare bla: "Och bäst av allt var att det gick bra på spanskaglosorna!". Annizh bla "Skolan gick som vanligt cp. Gjorde min redovisning iaf och det gick great  :D". Melika (som bor i Bryssel) "Idag öppnade även en kafeteria i vår skola, som bara är för 5-6-7:orna... Själv går jag i 4:an och får vänta i ett år, men det är vi vana vid på vår skola". Rebecca "sen måste ja försöka få in so,n in my brain! och renskriva lite svenska som ja egentligen inte orkar göra". Anton "Fick ett brev från De la Gardie om min kära Mänskliga Rättigheterkurs... Hehe. 60% frånvaro, lagom kul".

Ja, så där håller det på. Dom 10 minuter det tog mig att göra det här inlägget fick Blondinbella 11 kommentarer till på sitt inlägg. #22 är extra spännande: "du, kan du inte göra en kategori för pluggtips? du har väl ett inlägg om uppsatstips också? skulle va skitbra o få läsa sånt när man har prov snart".

Rume?

Intressant: Politik & Samhälle: Spelet om skolan och spelen

Många (pedagoger och föräldrar) är ju oroliga för att barnen spelar en massa (online)dataspel på sin fritid. En sysselsättning som kostar både tid och pengar. Men nu börjar jag undra om inte spelutvecklarna skall oroa sig för att de kan konkurreras ut av spel som skolorna anammar.

Jag fikade precis med Thomas Huttenlocher som arbetar med att ljuddesigna Spineworld. Det är ytterligare en spännande onlinevärld (med ofvantligt skönt ljud :-) som skolor mycket väl skulle kunna använda som pedagogiskt material. Jämför mitt tidigare inlägg och gärna Fredrik Svenssons tankar om Spel i skolan. Synd att endast de negativa sidorna med spel togs upp på IT-inblicken förra veckan, i stället för en mer positivt syn på saken.

Det kan verka självklart att utvecklarna bakom de kommersiella världarna mer fokuserar på sin affärsmodell (månadsavgifter samt handel med prylar) och barnens spontana intressen, än att fundera på skolornas behov och oro. Ta bara en sån sak som att Spineworld direkt uppmanar till shoppande och på sin ingångssida i och för sig erbjuder en "Parent´s place" (men ingen "Teacher's") precis bredvid Baren. Min gissning är att en värld som lockar barnen med "Baren" kan förkastas av deras föräldrar. Synd, men jag hoppas att fler utvecklare funderar på hur deras spel kan användas av lärare i skolarbetet.

Det finns naturligtvis andra spännande onlinevärldar för barn/skolor, där huvudidén inte är att skapa inkomster direkt från spelarna (vilket jag inte tycker är fel). Bloggen Future-Making Serious Games fokuserar en sån typ av spel. Nu senast skriver Eliane Alhadeff om det kommande SOS21. Ett spel som "allows us to have a better idea concerning our rights and obligations towards the sustainable development challenge".

Sen har vi spännande hybrider mellan off- och online. Helsingborgs dagblad skriver om hur Låtsasstäder på allvar engagerar skolbarn. Barnen, som arbetar i grupp, börjar med 500 miljoner kronor som ska räcka till att köpa och bygga allt från vägar, hus och reningsverk till polisstationer, skolor och banker.Själva städerna bygger barnen med med träskivor, klossar, målarfärg och andra pysselsaker. Mäeen, i projektet som heter Stadsmani:

"Eleverna skapar och döper sin stad via en hemsida på internet, en hemsida som de hela tiden återkommer till i arbetet. Det är nämligen här som de kan läsa hur många invånare deras städer fått, hur hög trivselfaktor staden har och vad som behöver göras härnäst."

Tänk om Stadsmani, och andra icke kommersiella spel som skolor anammar, är mycket roligare. Då kommer barnen vilja spela mer med skolornas spel, och mindre med dom kommersiella. Det tål att tänka på.

Seminarier: IT-INBLICK för skolans ledare

Jag har tillbringat dagen på En ledare i tiden - en skola för framtiden, en konferens på initiativ av Medierådet tillsammans med Chefsprogrammet på Utbildningsförvaltningen i Stockholm med flera. Målet var att skolledare skulle få "en inblick i ungdomars digitala värld". Jag anmälde mig för att få en uppfattning om hur just den inblicken gavs. Programmet finns som pdf-fil.

Tveklöst är målet uppfyllt, sen är det en annan fråga om det som bjöds var bra eller dåligt. Egentligen skall jag inte avgöra det, utan det gör dom andra deltagarna. Knappt hälften av dom runt 100 närvarande räckte upp handen som svar på frågan om vi var rektorer. Lika många händer vid slutfrågan "har ni lärt er mer om ungdomarnas liv på Internet idag"?

Det som jag gillade skarpt var insatserna från Sorosh Tavakoli från VideoPlaza (som livedemade kul grejor med sig i Facebook) och Johnny Lindqvist från Dist (se vidare hans blogginlägg). Annat positivt är att jag ser att det finns så mycket mer att visa och göra - roligare :-)

[Uppdatering 17:00] Träffade efteråt två killar från Arvika som var helnöjda med dagen. Även dom tyckte Johnny var bäst. (Noterade senare att Arvika kommun ser över sina skolors hemsidor). Sen fick vi en "verktygslåda" om det unga Internet. Säkert tryggt för många att läsa om fenomenet - i stället för att (upp)leva det.

Noterat: YBC låter proffsen hjälpa till

Via Dagens Media snappar jag upp att Mindshare raggar elever åt gymnasieskola. Mindshare är en global mediebyrå och en av de största i Sverige, med uppdragsgivare som Motorola, IBM, Volvo, Åhléns, Diesel, 3, Kista Galleria och H&M Rowells. Nu senast fick dom in Hasbro, ett ledande globalt leksaks- och spelföretag. Skolan i fråga är Nackagymnasiet YBC och dess rektor Hans Renman motiverar steget bland annat med orden:

"Jag anlitar extern expertis när det gäller snöskottning och hälsovård. Varför skulle jag inte kunna göra det när det gäller reklam?"

Det här är ett superintressant fall på flera plan. Till att börja med är det en kommunal skola (kolla webbplatsen, som är riktigt läcker, med bla en bloggande rektor) och en del av ett intressant projekt där såväl kommunala som fristående skolor samlas i samma byggnadsområde som kallas Kunskapsgallerian (hittar ingen vettig länk dit).

Mest fascineras jag dock av att en sån liten organisation (YBC) tar hjälp av en så stor aktör som Mindshare. Det kan bero på personkontakter, och att Mindshare tar det hela lite med vänsterhand så att säga. Men det kan också vara så att de båda ser det hela som ett kanske litet, men strategiskt mycket intressant, samarbetsprojekt. Det vore kul att veta mer än att YBC kontaktade Mindshare direkt utan upphandling.

Sen hyser jag vissa, om än små, farhågor att dom taktiska åtgärderna fastnar i traditionella annons- och PR-åtgärder. Hörde precis att Johnny Lindqvist på Dist (se gärna hans inlägg) precis som jag lägger vikt till vad som händer i dom sociala medierna när det gäller exempelvis skolvalsdiskussioner. Men inte minst för att jag förra året föreläste för Mindshare och deras kunder och vet att webb 2.0-kompetensen åtminstone finns.

Noterat: Ett sätt att sälja grammatiken

På annat ställe har skrivit ett inlägg om Grammar Girl, "quick and dirty tips for better working". Jag lärde mig mer om den podcasten genom Susans och Dans samtal med Mignon Fogarty i Learning Times Green room #40 (för övrigt en suverän podd för skolfolk).

I weconverse utvecklar jag under rubriken "Lär av Grammar Girl" lite mer om hur den oerhört populära kanalen funnit sin publik - och det är inte genom annonsering! Miriam Fogerty som producerar dessa 4-5 minutersavsnitt har miljontals lyssnare, men dom flesta finns i USA och majoriteten är mellan 25 och 50 år gamla.

Det låga antalet yngre lyssnare kanske beror på att Grammar Girl finansieras av sponsorer. Ett eventuellt hinder för engelsklärare som ser den fantastiska möjligeten att låta eleverna lyssna på Grammar Girl. PIS-Projektet (Podd i Skolan) har visat att bara den detaljen att formen (mp3-spelare, där specifikt iPods) säljer innehållet (matematik). Grammar girl kan bli en annan variant på samma tema.

Och du lärare som inte gillar annonserna - gör din egna podd för dina elever. Enkelt och kul. Eller låt dom göra en podd för dig. Ännu enklare och ännu roligare!

Intressant: Politik & Samhälle: Skolor som försiktigt anammar barnens spelverklighet [uppdaterad]

En av mina, knappast unika, tankar är att skolan måste integrera mer av barnens uppkopplade verklighet utanför skolan. I stället för att bara tvinga på dom verk som skolpersonalens växte upp med, typ Astrid Lindgrens böcker och Legos bitar av plast. Inte för att det är fel på någon av dom exemplen. Men dom är liksom griffeltavlan, kottar och tändstickor inte speciellt samtida. Det här är en otroligt viktig fråga som bland andra Carina Fast för fram i sin avhandling. Notera att det handlar om barn från 3-4-5-årsåldern och uppåt.

Länge har jag letat exempel där utvecklare av dataspel/sajter från icke-läromedelsförlag etc specialanpassar sina produkter för (framsynta) skolors behov. Hittills har jag inte hittat speciellt mycket, DEN (Discovery Educator Network) är ett av dom få undantagen. BBC Learning verkar också ha en del spännande på gång, men då är det med ngn slags icke kommersiell ideologi bakom, jämför UR i Sverige och SR:s Barnwebben. I det senare fallet är det för mig oklart hur dom faktiskt packar, och säljer, grejorna till skolan.

Bland dom människor som inspirerar mig mest finns den USA-baserade läraren/IT-pedagogen Bob Sprankle. För ett par veckor samtalade han och några kollegor kring hur dom använder och reflekterar över kommersiella onlinetjänster. Lyssna på den otroligt lärorika timmen i Bit by Bit #63 som innehåller massor av succeartade erfarenheter och en intressanta reflektioner kring annonser och den eventuella risken med att skapa behov av produkterna i fråga.

Dom tar upp tjänster som WebKinz (Ganz), Club Penguin (Disney), Whyville (*kommersiella sponsorer), Panwapa (*Sesame workshop), Beanie Babies (Ty), Build a bear (privat?), Woogi World (*stiftelse), Imbee (*Industrious Kid) och några fler. De markerade med * ger mer eller mindre tydligt information "for teachers". Alla har en sektion "for parents". Dom flesta erbjuder internationella versioner, men inte på svenska.

I ett svenskt sammanhang är Stardoll (privat) anmärkningsvärt. Vardagsmat för framförallt svenska flickor (och deras mammor) från typ 5 år och uppåt. Företagets bakgrund är Skandinavisk och VD:n är svenskt. Nyligen passerade dom 15 miljoner användare i sjutton olika länder. [Uppdatering 2008-04-08: Spineworld, med svensk bas men på engelska, är under lansering, målgrupp 10-14 år.]

Är det någon lärare som i Svergie använt sig av Stardoll, eller liknande onlinespel, i skolan?

(nåt är fel i kommentarssystemet, så om det kraschar går det bra att mejla richard.gatarski@skolmarknad.info)

Reflektion: Plattformar för lärande, gratis?

Jag fick precis en fråga från Joakim Vollert om jag kände till några gratis kommunikationsplattformar för lärande. Han bollade in Edmondo.com och undrade om jag har pejl på några fler. I ärlighetens namn måste jag tyvärr säga att jag inte har haft tid att analysera området, även om jag borde. (Kommunikationsplattformar renodlat för lärare, som Lektion.se, är en helt annan sak).

Traditionellt har ju "lärplattformar", på engelska Learning Managment Systems (LMS) eller Course Management Systems (CMS), funnits ett bra tag. I svenska Wikipedia beskrivs dom som "virtuella klassrum". Edu Tools listar och jämför ett 20-tal sådana verktyg. Intressant nog spänner utbudet från system utvecklade för skolmiljöer, tex Blackboard och PingPong (svenskt, inte på listan) och Content Management Systems (CMS, ja det är akronymförvirrande) som används i skolsammanhang, tex JoomlaLMS och PBwiki. Några är baserade på open source, andra är sådana man betalar för genom installations- och licensavgifter. Jag är inte ensam om känslan av att open source-lösningarna leder utvecklingen i termer av funktionalitet och estetik, men kanske inte när det gäller säkerhet och kontinuitet. Men bakom Jonas fråga tycker jag mig se två andra viktiga aspekter. Dels det där med gratis, dels vad "kommunikationsplattform" innebär.

Gratisheten är tämligen komplicerad, i slutänden måste det finnas någon som betalar. En syn på saken levereras av Chris Andersom (mest känd för "The Long Tail") som är hyperaktuell med sin kommande bok Free, se även hans välviralade artikel i Wired den 25 februari. Även om Edmono avser att leverera "free online tools for the education community", så anar jag att annonsfinansiering lurar i vassen.

När det gäller den andra aspekten så kanske jag drar funderingen längre än vad Joakim avsåg. Men mitt intryck är att många ledande lärare hellre ser plattform som ett sätt att hålla ihop en mängd mer eller mindre öppna/gratis (kommunikations)verktyg som blogghotell, wikisystem, fotogallerier, videodelning, med mera. Det finns ju aktörer som Edublogs, vilka tagit open source-bloggverktyget Wordpress och stylat om det för utbildare. På köpet kommer "the largest education community on the internet". Och jag undrar om det inte är här som Edmondo vill in och leka, fast kanske med en bredare uppsättning verktyg. För grundaren skrev i sin blogg "I just felt Wordpress didn't give us enough in terms of flexibility. Drupal is the grand daddy of flexibility". Drupal är ytterligare ett open source content management system som kan långt mycket mer än bloggskapande.

[Uppdatering 18:00] På hemvägen började jag lys