Drygt sex år efter att Skolmarknad.info föddes lägger jag denna webbplats på is. Under 2009 insåg jag det allt mer ohållbara i att sprida mina gärningar på flera egna sajter. Från början var idén att här samla det som rörde specifikt mötet mellan skolan och marknaden. Systerpodden skolsmart.skolmarknad.info följde snabbt som en naturlig utveckling. Efter några år, närmare bestämt 2007, lanserade jag weconverse.com som framförallt utgått från  mina föreläsningar, med fokus på mediala innovationer. En av orsakerna då var att det var svårt för mig att överleva enbart på skolrelaterade insatser.

Nya tider, nya möjligheter och framförallt så visar verkligheten att mina intressen glider ihop. Så under slutet av 2009 inledde jag en övergång till att framförallt konversera utifrån plattformen RichardGatarski.com. Jag bytte också twitternamn till @RichardGatarski (motsvarande för friendfeed.com/RichardGatarski och facebook.com/richard.gatarski).

I princip lägger jag även Skolsmart på is. Samma sak gäller weconverse.com. Dock kan det bli så att under en övergångsperiod hamnar där inlägg som annonserar mina gig.

RichardGatarski.com välkomnar jag en än större kreativ konversation. Med ambitionen att ”designa världens bästa start i livet för dom vi hittills kallat barn”. Men det handlar på kort sikt fortfarande om utveckling och innoverande inom skolan, medier, teknologi, och framförallt samhället strukturer. Du som mest intresserar dig för skolrelaterade marknadsföringsfrågor lär inte bli besviken, det blir än mer från mig på den nya sajten. Men framförallt mer från fler. Vi är ju mer än jag,

Stort tack till alla er som följt, läst, spridit och framförallt bidragit med kommentarer och idéer till innehållet här på Skolmarknad.info. Inte minst alla mina studenter som varit banbrytande när det gäller ett marknadsföringsperspektiv på skolan. Allt på Skolmarknad.info  ligger kvar tills vidare. Och det kan ju bli en återstart, man vet ju aldrig.

Du som läser via RSS får gärna fortsätta prenumerera, även om jag inte räknar med att det dyker upp något i RSS-flödena inom överskådlig tid. Eventuellt kommer jag att peka om dom till motsvarande flöden på RichardGatarski.com.

Ta gärna en titt på min nya webbplats, som dessutom är tvåspråkig. Smakprov på dom senaste inläggen är:

Comments Inga kommentarer »

Webbstjärnan (en av mina uppdragsgivare) har under januari en månadstävling där temat är marknadsföring. Svenska skolelever erbjuds en tävlingsinsats som:

kan handla om marknadsföring av er webbplats. Men det kan också handla om vad er webbplats marknadsför, tex något speciellt som sker på er skola, intressanta saker i ert lokalsamhälle, spännande utbildningsformer eller näringslivssamarbete

Det skall naturligtvis bli spännande att se vad eleverna hittar på. Som stöd på vägen har Stjärnkikarna (där jag är redaktör) några inspirerande gästinlägg med marknadsföringstips. I och för sig är råden riktade till skolelever, men vem som helst kan naturligtvis tänka till och anpassa det hela till sitt marknadsföringsbehov. Ett litet urval författare och deras inlägg:

[Update 2010-01-22: Jag glömde mitt egna Marknadsföringsmix med stavar].

Comments Inga kommentarer »

@larmats twittrade i går om att man nu kan rösta i Edublog awards. @ellwe kvitt(e)rade snabbt en undran om det fanns någon svensk motsvarighet. Varpå @larmats svarade:

“du menar röstande på bästa bloggar, nej inte inom undervisningssfären,men det vore kanske kul. Det är ett sätt att marknadsföra också”

Idag lyfter @ellwe in frågan i sammanhanget Stora bloggpriset genom att lägga till:

“precis, finns ju inom mode och allmänt (där utbildning INTE var en kategori). Väcka intresse, visa att vi finns…vem tar bollen”

image Stora Bloggpriset är ett årligen återkommande evenemang för att utse årets bästa svenska bloggare. Bakom priset, som instiftades 2008, står Aftonbladet och Bloggportalen och syftet är att främja goda prestationer inom svenskt bloggande. En av förra omgångens vinnare var Moderskeppet, som finns representerade bland Stjärnkikarnas gästbloggare.

Vi kan konstatera att det finns 1000-tals svenska bloggar som fokuserar skolrelaterade frågor. Bloggar som drivs av politiker, skolledare, förståsigpåare (som jag ;), lärare och elever – inte minst bland de numera över 5 000 tävlande eleverna i Webbstjärnan.

I går berättade Stora Bloggpriset att de nominerade i tävlingens  sju kategorier nu är klara. I början av nästa år kan allmänheten rösta. Arrangörern har valt följande kategorier (med totalt närmare 2 000 nomineringar):

  • Nöje & Kultur
  • Mode
  • Sport
  • Vardagsliv & Fritid
  • Politik & Samhälle
  • Prylar & Teknik
  • Design & Inredning

Jag kan se värdet av ytterligare en kategori som heter “Undervisning” (eller Utbildning). På så sätt skulle den sektorn lyftas fram i ett aktuellt och nyttigt sammanhang.

Men! Jag tycker det vore mycket coolare om en elevblogg vann i exempelvis kategorin “Politik och samhälle”, en lärare toppade “Nöje & Kultur” och en skolledare sopade hem segern i “Prylar & Teknik”.

I mitt perspektiv är undervisning och utbildning numera en del av vardagen, samhället, teknikutvecklingen och så vidare. Hur ser du på saken?

Comments Inga kommentarer »

Det slår/irriterar/bedrövar mig att många av dom fantastiska lärare jag stöter på i och genom sociala medier verkar vid skolor som för mig är obekanta. Det vill säga att lärarna i fråga mörkar/undviker/hymlar om vilken skola dom arbetar på.

På måndag kväll är det TeachMeet Skolforum 09,

“ett informellt möte för lärare, gjort av lärare. Det är för oss som är intresserade av IKT i klassrummet. Ett härligt, intensivt och inspirerande möte med kollegor, nätverkande i en trevlig miljö och mängder av exempel om vad som händer ute i klassrummen idag”.

Jag planerar att livesända hela härligheten på www.bambuser.com/channel/TMskol (och hashtaggen är #TMskol). Här är en liten teaser:

 

Mötet är en okonferens och vi lär vara väldigt uppkopplande. Med reservation för en verkligt slarvig (ont om tid) minianalys, är det skrivande stund:

  • 4 organisatörer. Samtliga anger var dom verkar (skolor i Nacka regerar)
  • 43 detlagare. Två är “bara” individer utan organisatorisk koppling. Åtta stycken namnger sina skolor och har en länk. Lika många gör samma sak med sin huvudman (ingen skolenhet angiven). Och 12 har någon annan organisation än en skola/huvudman som organisatorisk tillhörighet. Resten anger bara någon slags namn/organisation.
  • 8 mikropresentatörer (7 minuters). Tre har skrivit namnen på sina skolor (och några är inte på en “skola”)
  • 1 nanopresentatör (2 miniuters). Namn och skola angiven.

I min skalle ger TeachMeatet en förstärkt bild av att Nacka kommun och Årstaskolan är på och fett intressanta. Båda hade redan en stark position i mitt medvetande och deras närvaro på TeachMeatet cementerar bilden. Sen får jag faktiskt gå tillbaks till listan för att påminna mig om någon annan skola/huvudman. Fredrika Bremergymnasiet lyser starkast för mig  (för där har jag än gång pluggat), och ett lag därifrån vann pris i Webbstjärnan 09 (en av mina uppdragsgivare).

Gör gärna en snabbtitt själv i deltagarlistan och fundera över vad du ser – och inte ser. Det är en gammal sanning att repetition är nödvändigt för att saker skall hamna i långtidsminnet. Du lär nog inte missa sponsorerna (e-utvecklarna i Nacka och Webbstjärnan). För där är det direkta synliga kostnader inblandade och då krävs det motprestation.

I mitt tycke är alla som kommer till mötet fantastiska människor. Och om dom jobbar på en skola så borde jag, och alla andra, få reda på det. Dessutom är de deras ansvar att se till att den saken sker. Men dom kanske inte vill (vilket i så fall är konstigt).

Varför är det så få som aktivt marknadsför (sin skola)?

Jag vet inte. En deltagare har jag frågat i ett annat sammanhang. Svaret blev ungefär “inte tänkt på, jag kanske ska fråga om lov”.

Vad säger man om sånt?

Min grundsyn är att allt som alla gör på en skola på ett eller annat sätt är marknadsföring och därmed påverkar skolans varumärke. Därför skall man göra bra saker och ständigt tjata om vilken skola man arbetar på.

Skolan och dess huvudmän bör i sin tur hjälpa medarbetarna att rita och underhålla en sådan god cirkel.

Comments 3 Kommentarer »

En av  mina käpphästar är att skolfolk ska lära sig marknadsförarnas verktyg, knep och insikter. Fredrik Härén, Sveriges kreativitetsförespråkare, tipsade mig just om en nypublicerad film från TED Global. Det är föreläsningen Life lessons from an ad man av och med Rory Sutherland. Han är vice ordförande för OgilvyOne (en av världens ledande reklambyrånätverk, vars grundare David Ogilvy räknas till en av branschens tyngsta personer).

Och hör och häpna – Rory Sutherland försökte en gång sig på en lärarkarriär. Men det som skrämde bort honom var inte skolan eller eleverna. Han blev chockad av konservativa kollegor och drog vidare. Bra för reklamen, supertrist för skolan och framförallt vår framtid.

Under 16 minuter levererar Rory Sutherland minst tre insikter per minut. Kolla, skratta, lär och sno minst en, gärna fler idéer! (Missa inte reklamspoten för IBM/Stockholm efteråt).  Min spontana idé blev att omtolka ett grepp från Fredrik den store (se där lite historia på kuppen). Det vill säga här att göra matteundervisningen mer värdefull genom att förbjuda den.

Vad får du för idéer?

Comments Inga kommentarer »

image “Är det dags att bomma igen klassrummen och låta lärandet ske på elevernas villkor, i deras miljö? Kanske lämpar sig datorspel och multimediemobiler bättre än gamla tummade läroböcker för 10-talets undervisning? Vi har träffat föreläsaren, rådgivaren och proffsbloggaren Richard Gatarski, som anser att skolan har gjort sitt. Åtminstone i sin nuvarande form.”

(Thomas Bannerhed, LÄRA Stockholm).

 

Så lyder  ingressen till en artikel i Tidningen Lära Stockholm nr 4/09 som publiceras idag. Jag är “cover guy”, bakom den förmodligen uppseendeväckande titeln “Lägg ner skolan”. LÄRA Stockholm distribueras sex gånger om året i tryckt form till framförallt all personal inom Stockholms stads utbildningsförvaltning (upplaga 18 000 ex) och nedladdningsbar som pdf på webben (länken fungerar först när tidningen finns på plats).

Inslaget är en fem sidors intervju med mig under rubriken “Skolan har spelat ut sin roll”. Journalisten Thomas Bannerhed har gjort ett fantastiskt arbete och fångat essensen i ett nära två timmar yvigt samtal. Jag har haft möjlighet att titta på texten och komma med synpunkter (ett par mindre förtydliganden). Fotografen Ulrica Zwenger har tagit kanonfina bilder. Allt läckert format av pmochco.

Jag har fortfarande ambitionen att få medverka till en webbanpassning av tidningen, som är otroligt bra. Men än är vi inte där, tyvärr 😉 Tills vidare, så fort jag för OK från utgivaren finns artikeln med mig som bläddningsbar pdf på Calameo [edit: under tiden kan du bläddra i hela tidningen].

Nu har jag sagt vad jag tycker.

Fast, det intressanta är ju vad du och alla andra känner. Avslutningsvis hänvisar redaktionen till weconverse.com och skolmarknad.info. Eftersom intervjun handlar om mycket mer än marknadsföring, så har jag stängt av kommentarsfunktionen (men inte traceback) i Skolmarknad.info, utan välkomnar i stället en livlig diskussion på weconverse.

Comments Inga kommentarer »

Det är mycket föräldramöten just nu. Har själv varit (som förälder) på tre stycken dom senaste veckorna. Det på Kunskapsskolan i Fruängen var riktigt bra, om än med lite för mycket information. Min, och många andras, erfarenhet av just föräldramöten är att dom tenderar att handla om informationspress. Från skolan till föräldrarna.

Jag vet inte om det alltid är så, eller varför. Tänker ibland att det kan bero på lärare som brinner av att utnyttja chansen att informera föräldrarna om allt som är viktigt. Men vad förväntar vi föräldrar oss av ett föräldramöte? Det borde lärarna ta reda på, om dom inte redan gjort det.

Informera mindre

I gåreftermiddag twittrade @opedagogen “i väntan på föräldramöte”. Observera att Maria Andersson i Visby är “Öpedagogen”, men prickarna försvinner lätt på nätet. Nu gör det inget, bara bra marknadsföring, eftersom man därigenom kommer ihåg henne så lätt.

Direkt, kanske lite väl hastigt, twittrade jag tillbaks:

“snälla, försök fråga mer och informera mindre (än som brukar vara kutym på föräldramöten…)”

En fara med max 140 tecken (i Twitter) att man blir lite otydligt. Att i det här fallet mitt kvitter uppfattas som kritik mot Maria. Men det var det inte alls frågan om. Jag känner ju knappt (till) henne, än mindre hur hennes föräldramöten brukar vara. I stället var det ett slarvigt försök av mig att peka på en viktig sak. Vikten av att lyssna. Något som i marknadsföringssammanhang ofta faller under rubriken “marknadsundersökningar”. Men det kan ju också vara så enkelt som att ta alla tillfällen i akt att lyssna på, och inte bara föra ut information till, marknaden.

Lyssna mer

För fyra år sen var jag med på ett seminarium för skolfolk i Farsta (delvis återrapporterat i ett avsnitt av Skolsmart). Bland alla intressanta föreläsare fanns Magnus Wallner som arbetade inom Stockholm stads utbildningsförvaltning med att förbättra just föräldramöten. Magnus gjorde en fantastisk föreläsning, med handgripliga demonstrationer av hur det tyvärr kan se ut i klassrummen på föräldramöten.

Jag tittade igenom mina ganska digra anteckningar från mötet i Farsta. Googlade lite också och hittade Guldsitsen – om tillitsfulla relationer, ett pdf-dokument  från Socialtjänstförvaltningen och Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning. Jag har fräckt tagit mig friheten att ladda upp det på Calameo, så att du kan bläddra i det direkt på webben (och här nedan). Calameo är en gratistjänst som IT-mamman tipsade oss om i början på året.

Det finns massa matnyttigt i det 40-sidiga dokumentet. Tips och erfarenheter från Magnus Wallner och många fler. Här är några av de viktigaste punkterna sammanfattade av Magnus Blixt och Lena Bowern (två av mina barns fd lärare):

  • Våga testa! Att göra lite är bättre än att inte göra något alls.
  • Ha syftet med mötet klart för er. Fall inte i fällan att börja informera en massa för att ”alla ändå är samlade”.
  • Gör inledningen kort, gärna max fem minuter. Resten av tiden ägnas åt föräldrarnas diskussioner och åsikter, gärna
    med förberedda diskussionsfrågor.
  • Akta er för att hamna i försvarsställning, ni är där för att lyssna och behöver inte ha alla svar.
  • Hitta en bättre lokal än klassrummet. Gärna med möjlighet till kafésittning i mindre grupper.
  • Fråga föräldrarna vad de tycker om den här typen av möten, utvärdera!

Vårda föräldrarelationerna

Just det här med “relationer” är sedan många år centralt inom marknadsföringsområdet. Att skapa och upprätthålla värdefulla relationer är enligt många den centrala marknadsföringsstrategin. Och då handlar det mycket om att lyssna.

Jag har knappt hunnit skumma igenom handledningen själv, men jag känner igen det som Magnus Wallner lyfte fram för flera år sedan. Och är samtidigt rädd att tankarna fortfarande inte nått ut till alla.

Till sist vill jag bara lägga till ett eget tips.

Planera, genomför och avsluta föräldramötet på ett sätt så att dom närvande brinner av att berätta för sina vänner om hur bra mötet var.

Det är god marknadsföring det.

Comments 1 Kommentar »

Med mobilpropparna i örat, sittandes på en bänk på perrongen vid Hornstulls T-banestation, hörde jag nyss en späd röst säga “va fort du skriver”. Jag vände mig till vänster och såg en glad liten flicka med nyfiken min.

Mmmm, muttrade jag halvleende, eftersom jag intensivt försökte få färdigt en liten text om bilden av Joakim Jardenberg.

– Bloggar du?, fortsatte tjejen. – Japp, svarade jag och bestämde mig för att byta fokus en stund. Hon hade två andra tweenisar i sällskap och jag blev nyfiken. Så min följdfråga blev om hon själv bloggade? – Ja, svarade den sötnosen. Men lade efter några sekunder med en ursäktande min till – nä.

Det visade sig att alla tre går i Högalidsskolan och att dom vare sig bloggar i skolan eller hade hört talas om Webbstjärnan. Så marknadsföraren i mig vaknade och sålde på lite om tävlingen. Dom hajjade till när jag nämnde prissumman. Sagt och gjort, jag skrev webbstjärnan.se på baksidan av mitt visitkort och uppmuntrade dom att prata med sina kompisar och lärare. Hoppas dom gör det, och att dom reggar massa lag. V får väl se 😀

Tänker en stund på min gamla marknadsföringslärare, senare vän och mentor, Stickan. Han brukade berätta om en cigarettnasare i Iran, Irak eller var det nu var. Eftersom reklam för cigaretter var förbjudet i landet. så tillbringade han dagarna med att gå runt och placera ut cigarettpaket på olika samlingsplatser i städerna. Ingen bra produkt, men en intressant strategi. Ursäkta jämförelsen. Men, som jag brukar säga, man kan lära sig av marknadsförarnas knep om man har något bra att sälja.

Min mamma jobbade hela sitt yrkesliv som telegrafist på Televerket (senare Telia). Som liten blev jag impad av att hon skrev blixtsnabbt på skrivmaskin – utan att titta på tangenterna! Hur gick det till? Det var ju helt fantastiskt.

Så när jag i 9-an (1973) fick möjlighet att välja “Skrivmaskinskurs” som Fritt Valt Arbete, tog jag tillfället i akt. Helt sjukt, och det vara bara jag och en massa tjejer. Ett val jag aldrig ångrat och haft oändlig nytta av. Senare har jag kunnat hjälpa mina barn på traven lite genom att prata fingersättning.

Att skriva för webben kan tolkas brett. Undrar om barn i dag får chansen att lära sig skriva på tangenbord?

Comments 3 Kommentarer »

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; det är skolans ansvar att komplettera massmedias (och lärarfackens+politikernas) ofta negativa belysning på skolans verksamhet. Det är därför som god marknadsföring, inklusive PR-biten, verkligen behövs i skolsammanhang. Om skolan inte rapporterar vad man är bra på, då ser det himla dåligt ut. Det är den enkla och nakna sanningen.

I går skrev jag det ganska långa inlägget “Skolan ska odla talanger på webben” i Stjärnkikarna (tävlingen Webbstjärnans officiella blogg –en av mina uppdragsgivare). I fokus står 15-åringen Gustav Holmström som nyligen uppmärksammats av Veckans Affärer som en av Sveriges Supertalanger. Mycket av det jag skrev baserades på ett kort morgonmöte med Gustav.

Gustav har valt att inte blogga/twittra/socialmedialisera om sin skola. Vi pratade en del om det, inklusive för- och nackdelar med att skolans elever syns på nätet. I Gustavs fall är han relativt öppen, och framförallt medveten om vad han håller på med. Vad han bör, respektive inte bör, göra på Internet.

I går twittrade Gustav Holmström (@hejg) "Jösses, nu är jag på kumla.se också: http://kumla.se/nyhetsarkiv…” med en länk till Kumla kommuns webbplats och nyheten “Kumlas egen supertalang”. Där, alltså genom kommunen, var det första gången jag fick veta att Gustav går på Skogstorpsskolan i Kumla.

Nyss meddelade @hejg att SVT Tvärsnytt vill intervjua honom.

Och vad säger Skogstorpsskolan i Kumla om saken? Ingenting! För övrigt är deras webbplats (se skärmdumpen nedan) lika upphetsande som ett gammalt kommunalhus.Pröva gärna en googling på “Skogstorpsskolan i Kumla” – vad ger dig det för bild av verksamheten?

Varför är det på detta viset???

Tips: Gustav har flera talangfulla kompisar i samma åldersspann. Går någon av dom på din skola?

image

Comments Inga kommentarer »

Användarskapat innehåll är något som medieaktörer, affärsanalytiker och andra numera fått upp ögonen för. Många tecken talar för att barn och unga strax kommer att helt dominera det globala innehållsskapandet. Vad händer då?

I dagarna publicerade Internetworld min krönika “Skolan är nästa stora affär” (även i Digitala affärer). Här följer en mer utvecklad analys och bakgrund till min slutats.

Fler unga människor

I den gamla världens demografi (tex Sveriges, Frankrikes, och amerikas) tenderar det att synas en smal midja i de yngre åldrarna. Samtidigt föds det bebisar som aldrig förr. Samtidigt, i den nya världens ålderspyramider (läs gamla gamla världen, tex Asien och Östeuropa) är det tjockt med barn och unga. Men oavsett var i världen vi tittar, så är det dom nya generationerna som är digitalt infödda.

Tid till två saker

Unga har gott om tid, både framför sig och så kallad “fri” tid. Barn (0-7), tweens (8-12) och tonåringar (13-25) spenderar en stor del av sin (fria) tid framför mobilen, spelkonsolen, datorn och därmed på näten. Ofta, men inte alltid, handlar det om att konversera med kompisarna, för att på så sätt utveckla sitt sociala liv/varumärke/identitet.

En annan stor del av tiden går åt till att vara i skolan. Av outgrundliga anledningar (läs politiker som inte ens invandrat digitalt) har skolan inneburit en skyddad verkstad. Skolfolk har länge av ekonomiska och pedagogiska skäl valt att hålla den digitala världen utanför skolans väggar.

Trendigt med IT i skolan

Men i år har något hänt. Helt plötsligt mejlar politiker och andra högljudda aktörer inom skolområdet fingrarna av sig för att få in debattinlägg, uttalande, konferensteman, partiprogramförklaringar, EU-policys, etc. som lyfter fram:

“IT måste in i skolan”

Många borde skämmas över att säga det nu. Det vill säga först när alla andra säger samma sak. Men sådan är den sociala människan – säkrast att göra som dom andra. Även om man i grunden inte vet vad som pågår. För hur skall man kunna göra det när man aldrig raidat i WoW, byggt hus i Sims, klippt i Stardoll, chattat på MSN, laddat upp på Bilddagboken eller ens prövat vuxenvarianten Twitter.

Alla skall naturligtvis inte skämmas. Tvärtom. Många har länge försökt få gehör för behovet av att anpassa skolgången till en ny digital verklighet. Det riktigt positiva är att fler nu lyssnar på dom som velat förnya, förändra och utveckla med hjälp av digitala verktyg.

Detta händer inte bara i Sverige. Många länder ligger före och andra ligger efter. Oavsett var jag tittar så ser jag dock en global trend, där fler skolor inför datorer, mobiler och dataspel som en central del i skolarbetet. I bästa fall genom two-to-one, dvs en dator och en mobil till varje elev och lärare.

Skolan kommer utveckla

Även om jag menar att vi på lång sikt måste lägga ner institutionen “skola”, så är jag innerligt glad över att skolan nu äntligen kommer vara med på noterna. Framförallt ser jag fram emot att fler vuxna människor i konversation med dom unga kommer att närma sig varandra. Och på köpet digitalt koppla ihop sina respektive innehållsbubblor.

En sak har slagit mig i arbetet med Webbstjärnan. Där märks det tydligt att unga, tack vare att det handlar om skolarbete, skapar innehåll på webben som är relevant för en bredare krets än dom närmaste kompisarna. Vi har naturligtvis sett liknande saker förr. Blondinbella var 17 när hon blev rikskändis. Nyligen har 14-åringarna @hejg och @jocap solklart kopplat ihop sina webbgärningar med vuxenvärlden. Och @forskolanimobil lovar gott för dom riktigt unga.

Min logiska slutats

Givet är att dom unga är många till antalet. I många fall dominerar dom demografin. Dessutom, det tar tid att att skapa innehåll. Vilket gäller oavsett om det handlar om text, ljud, bild eller video.  Tid krävs också för att lära sig, men också utveckla, digitala verktyg. Det senare har i sig revolutionerats genom open source.

Tid är en resurs som unga människor har gott om. Vidare är det mer eller mindre självklart att mer digitalt skolarbete innebär motsvarande mer publicerande på näten där barn och unga skapar innehållet. Med andra ord ungt användarskapat innehåll.

Om nu resten av världen varit mer digital än skolan, så är det ett enormt innehållshål som nu snabbt kommer fyllas av nya människor.

Kort och gott. Innehåll från barn och unga kommer alldeles strax att dominera på näten.

Vad händer då?

Ja, vad händer när det mesta som finns faktiskt är skapat av dom unga? Det är en intressant fråga, som jag inte har något bra svar på. Dessutom beror det ju på ifrån vilket perspektiv man ser saken.

I ett politiskt demokratiskt perspektiv lär det ju vara extra intressant. Man brukar ju säga att makten över ordet är central. I den post-printade världen har sökmotorerna blivit ett viktigt instrument, även om politiska policymakare inte verkar ha fattat det. Sök idag på några nyckelord och chansen är stor att material från vuxna toppar träfflistorna. Gör samma sökning om två år, då är det sannolikt så att dom ungas prylar bubblar fram i stället.

Spännande är det i alla fall. Eller hur?

Var med!

Jag avslutar genom att citera mig själv: “Jag jobbar aktivt med att hotta upp hur vi tar hand om barn och ungdomar. Och framförallt om hur vi ska åstadkomma världens bästa start i livet för nya människor. Nu ska vi göra företagandet i skolan på nätet till en ännu bättre affär. Hoppas du vill vara med”.

Comments 1 Kommentar »